Brödern Lejonhjärta i kvadrat

Det mesta som kommer ur munnen på min snart-8-åring handlar nu för tiden om Jonathan, eller Tengilsknektarna eller vad som kan tänkas hända i Nangilima.

Hon har helt fått dille på Bröderna Lejonhjärta. Antingen kan man hitta henne med näsan i boken, annars lyssnande till Astrid Lindgrens egen inläsning på CD, eller möjligen framför filmen på DVD. Däremellan kommer det emellanåt en utläggning om teatern från Vimmerby i somras.

Vilken förmån det är att få uppleva och iaktta läsglädjen hos sina barn!

Den farliga leken

Efter en månad med massor av läsning så har det varit lite sämre sedan vi lämnade Sverige. Den farliga leken av Mari Jungstedt hann jag faktiskt låna och läsa ut innan vi åkte därifrån, men jag har inte riktigt hunnit med bokbloggen sedan dess.

Jag hade faktiskt rejält tröttnat på Mari Jungstedts deckarserie som utspelar sig på Gotland. Ändå har jag fortsatt läsa hennes böcker när de kommer ut - av gammal vana antar jag. Därför blev jag rejält överraskad av denna boken som är klart bättre än tidigare.

En anledning kan vara att de tar sig utanför Gotland och perspektivet blir lite större på något vis. Ämnet anorexia känns även det relevant och passar in i själva deckarstoryn. Jag upplever även att huvudpersonernas personliga relationerna är nedtonade och det gillar jag. Tycker inte om när man måste ha koll på vad som hänt i föregående bok för att hänga med i handlingen. När jag läser en deckare föredrar jag att deckarstoryn står i förgrunden!

Jag ska bara fixa en grej i köket

Den är så tragisk, Moa Herngrens brättelse om Ingrid i Jag ska bara fixa en grej i köket, men den är så levande och Ingrids konstanta förnekelse av sina problem är väldigt trovärdig.

Jag tycker kanske boken hade vunnit på att vara något kortare, för någonstans i mitten så stannar drivet av och problemen ältas om och om igen. Men boken väcker starka känslor och jag vill ta tag i Ingrid och skaka om henne. Jag vill skrika till henne att det ät dags att rycka upp sig och ta tag i sig själv istället för att låta sig bedövas av vinets rus samtidigt som hon bara sjunker allt djupare in i självförnekelsen.

Moa Herngren vill säkert väcka känslor med sin bok. Hon lyckas och hon gör det bra, riktigt bra.

Vyssan lull

Ett ovanligt bestialiskt mord inleder Carin Gerhardsens deckare Vyssan lull och jag har har svårt att läsa den detaljerade beskrivningen av mördarens totalt känslobefriade agerande.

Tragiska människoöden staplas på varandra och det är en mycket dyster läsning som inte lämnar mycket hopp. Rent berättartekniskt knyts historien ihop väl även om boken som helhet inte framstår som särskilt trovärdig (fast det kanske saknar betydelse?).

På sannolika skäl

På sannolika skäl av den italienske författaren Gianrico Carofiglio var den pocket jag köpte i Stockholm i lördags (se föregående inlägg). Det är den första av Carofiglios böcker om advokaten Guido Guerrieri som översatts till svenska.

När jag började läsa den så kände jag igen stilen mycket väl och huvudpersonens karaktär verkade välbekant. Jag började t o m fundera över om jag kanske redan läst boken och ringde hem för att fråga om den stod bland våra italienska böcker hemma i bokhyllan. Det visade sig att jag läst en annan bok i serien, nämligen Ragionevoli dubbi. Jag brukar ha svårt att läsa översättningar från språk som jag kan, men i detta fallet får Ulla Trenter en eloge för att hon fångat stämningen i orginalet utan att låta italienskan skina igenom.

Det handlar ganska mycket om huvudpersonen och hans lite trassliga privatliv, men jag gillar att läsa deckare ur rättegångssynvinkel. När boken börjar så är brottet begått och den misstänkta gript och sista delen av boken utspelar sig i rättssals miljö.

Nu borde mitt nästa läsprojekt bli att att läsa Carofiglios böcker, fast på italienska såklart!

1 bok eller 20?

När jag kom upp till Stockholm i lördags så insåg jag att jag glömt ta med mig något att läsa. Det måste givetvis åtgärdas så jag gick till närmsta Akademibokhandel och köpte en pocket för 77 kr. Jag höll på att sätta i halsen, men betalade snällt. Vanligen beställer jag mina böcker på nätet där alla pocket kostar runt 40 kr.

Dagen efter åkte vi på bakluckeloppis i Täby. Därifrån hade jag med mig böckerna på bilden. Och jag har inte betalat så mycket som 77 kr för alla dem. För 12 barnböcker - de flesta i nyskick - har jag gett 5 kr styck, totalt 60 kr alltså. Några av pocketböckerna är i lite sämre skick, men läsbara. De ingick i en låda med 40-50 böcker som min kompis köpte för 20 kr. I lådan fanns flera böcker från årets pcketutgivning, bl.a.Ängelns lek av Carlos Ruiz Zafón som jag snappade åt mig.
Läsdepåerna är rejält påfyllda och ojoj, vad vi ska läsa ihöst!

Öppen grav

Jag har inte riktigt koll på vilken i ordningen av Kjell Erikssons böcker om Uppsalapolisen Ann Lindell som Öppen grav är. Jag gillar serien som inte är lika hypad som många andra deckarserier och som känns genomarbetad. Så även denna bok.

Spoilervarning:
Men det slår mig vid läsningen att det kanske inte alls är någon deckare som jag läser. Visst sker det ett brott mot slutet av boken, men det kanske inte den som man tänkt sig som utsätts för brottet, och polisen - vet de ens om att ett brott är begånget? Ann Lindell upptäcker visserligen privata kopplingar till familjen i fokus men både själva gåtan och dess lösning förblir dold för henne och avslöjas bara inför oss läsare.

Jag hoppas jag inte avslöjat för mycket. Ibland är det en balansgång, hur mycket och vad man kan skriva.

Istället för att vara en deckare är boken en intressant skildring av grymma familjeförhållanden och vad år av tigande kan ställa till med. Ruggigt bra.

Albatross

När jag lockades av omslaget på Hans Gunnarssons bok Albatross så tänkte jag nog först inte på golfbollen. Hade jag vetat att golfspelandet var en sådan central del av bokens berättelse så hade jag nog inte gett den någon chans.

Huvudpersonen är en uttråkad medelålders man som spenderar sommaren i en stuga med sin sambo, sina golfklubbor, en hund och lite för mycket alkohol.

Boken har 18 kapitel, precis som antalet hål på en golfbana - bara denna detalj antyder golfens betydelse!

Det som driver mig framåt i läsningen är de citat som inleder varje kapitel. Det är kollegor, tillfälliga bekanta och släktingar som uttalar sig om huvudpersonens karaktär och antyder att något kommer att inträffa senare i boken. Kul bok, trots allt golfande!

Skummtimman / Nattfåk

Att läsa Johan Theorins deckare var ett av mina sommarprojekt och jag läste Skumtimman och Nattfåk direkt efter varandra trots att jag tyckte den första av dem, Skumtimman, var lite väl långsam.

Intrycket bestod även under läsningen av Nattfåk och därför är inte läsning av den tredje delen Blodläge något som jag prioriterar just nu.

Håpas du trifs bra i fengelset

Vad jag längtat efter att läsa Susanna Alakoskis bok Håpas du trifs bra i fengelset och jag blev sååå glad när den fanns inne på biblioteket vid sommarens första biblioteksbesök.

Svinalängorna var en fantastisk uppväxtskilldring som behandlar missbruk från ett barns synvilkel. I denna boken är det istället den vuxna systern och hennes ångerst över broderns missbruk som är i fokus. Det är insiktsfullt om anhörigskapets våndor, samtidigt tycker jag det blir lite tjatigt och jag saknar ett driv i berättandet.

Det är inte alls en dålig bok, men antagligen var mina förväntningar lite väl högt ställda.

PS. Jag ska resa bort i nästan en vecka, men jag har förberett några inlägg om böcker som jag läst i sommar, och som kommer att dyka upp här på bloggen under tiden jag är borta. Om allt fungerar som det ska.

Tävlings tips

Fru E:s bokblogg fyller två år och hon ordnar en tävling! Jag är givetvis med och hoppas vinna ett personligt bokpaket.

Giallo Svezia

Det råder en högtrycksvåg för svenska deckare i Italien just nu. Det är Stieg Larssons böcker som fått intresset att explodera. Under sommaren har man kunnat köpa svenska deckare tillsammans med dagstidningen och det har varit massor av olika författare. T ex Mankell, John Ajvide Lindqvist, Liza Marklund, Åsa larsson, Leif GW Persson, Kjell Eriksson m fl.

Ganska omedveten om denna enorma hype så köpte jag en Läckberg roman i present till en kompis och hon blev eld och lågor. Sedan frågade hon ut mig om alla möjliga författare hon ännu inte läst men hört talas om.

Väldigt roligt som svensk såklart. Men omslagen är väl ingen höjdare. De flesta böckerna är utgivna på ett och samma förlag - Marsilo, och de verkar ha valt en gemensam grafisk linje.

Giallo är det uttryck man använder för deckare på italienska, men egentligen betyder ordet gul.

Italien och Sven Ljungberg

En av de sista dagarna av vår Italien semester så avled Sven Ljungberg, en stor lokal konstnär från Ljungby.

Varje sommar reste han till Italien och målade. Det var även där han dog, 96 år gammal. Faktiskt inte så många mil från där vi befann oss på östkusten.

Sven Ljungberg har satt en stor prägel på Ljungby, inte bara genom alla de konstverk som finns till beskådan och sitt museum, utan även genom politiska utspel etc.

Boken Italien och Sven Ljungberg är en tunn samling med bilder från Italien och lite text om hur han uppfattade Italien och italienarna. Ibland fnissar jag lite igenkännande, som i beskrivningen över hur man kan gå tillväga för att skaffa kontanter till ett husköp. Det har även vi fått uppleva, även om vi löste det på ett annat vis.

Imorgon håller Ljungbergmuseet stängt eftersom Sven Ljungberg begravs, men en annan dag innan jag reser hem igen, så kommer jag gå dit och se de målningar från årets italienresa som kom att bli hans allra sista.

Semester-läshörna

När jag tittade upp från min bok i förmiddags förstummades jag för ett ögonblick av denna utsikt!

Jag har hunnit läsa en del sedan jag kom hit, men just nu hinner jag inte skriva om utlästa böcker för jag ska återigen tillbaka till skuggan under parasollet och förhoppningsvis få några minuter till att fortsätta att läsa.

Mer sommarläsning

Det första jag packade upp i vårt rum hos
kompisen i Porto Recanati var våra böcker.

Själv har jag tre sommarläsprojekt, varav det första (Boken om Nancy av Elsie johansson) är avklarat. Återstår att dels att läsa Johan Theorins deckarserie. De två första delarna har jag med mig i pocket, om jag gillar dem får jag skaffa tredje delen i Sverige i augusti. Dels att skaffa mig en uppfattning om de böcker som skall läsas på engelskan i höst. Virginia Woolf har jag påbörjat och jag har även med mig Disgrace av JM Coetzee. Förutom sommarprojekten har jag med en ungdomsbok av Johanna Tydell och en bok på italienska av Paolo Giordani som jag tänkt läsa länge.

Dottern har under början på sommaren köpt och läst en serie italienska böcker. Nina della sesta Luna [Nina från den sjätte månen]. Eftersom varje del är på över 300 sidor trodde jag de fyra böckerna skulle räcka länge, men hon är snart klar med den fjärde delen... Som tur är har hon fått låna en hög böcker av sin kompis Niccoló så att hennes läbehov kan fyllas. Hon har dessutom med lillebrors bok A bear called Paddington som får vara hennes engelska läsning för semestern. Vi måste göra en beställning på mer engelska böcker till henne snart!

Till sonen har jag tagit med ett par nya bilderböcker som vi redan hunnit läsa. Riddar-Rakel och de tre stordåden samt Händiga Hanna lagar bilen. Kul med två böcker där tjejerna har fått traditionella pojkroller - vilket sonen överhuvudtaget inte reagerade på. Dessutom finns en svensk kapitelbok av Viveka Lärn som vi inte läst innan och som nog passar för båda barnen.

Dagen innan vi åkte dök dessutom både Bamse och Språktidningen (lämpligt nog med sin bilaga Sommarklurigt) upp i brevlådan under dagarna innan vi åkte. Nu hoppas jag på massor av härlig lästid :)

So far so good

Det har varit tyst här ett tag men det beror inte på att jag inte har läst någonting. Min sommarläsning började med Elsie Johanssons trilogi om Nancy - och det är ju faktiskt tre böcker även om de samlats i en volym. Till en början gick det väldigt trögt måste jag säga. Men halvvägs igenom så lossnade det och jag började engagera mig i Nancys vidare öden. Hon vill mycket men har samtidigt svårt att atå på egna ben och väljer oftast den väg som stakas ut åt henne.

White Noise av Don DeLillo och Virginia Woolfs Mrs Dalloway är kommande kursböcker so jag passar på att bekanta mig närmare med. White Noise är så mycket 80-tal att jag har svårt att förlika mig med den. Det kalla kriget ligger som en skugga över boken som antagligen var brillant när den kom ut, men som jag inte riktigt kan ta till mig. Mrs Dalloway har jag inte läst ut och den kräver sin tid och kanske främst koncentration - det är inte lätt att följa det flöde av tankar som strömmar genom huvudpersonens huvud. Jag får säkert anledning att återkomma till den när jag har läst hela.

Malin Persson Giolito och Sara Kadefors var två nya författare för mig. Jag erkänner att jag köpte dem båda i brist på annat sist jag var i Sverige. Det finns många paralleller mellan deras respektive böcker Dubbla slag och Fågelbovägen 32 . Båda böckernas huvudpersoner är högpresterande karriärkvinnor som har svårt att hitta balansen mellan yrkeskraven och rollen i familjen. Urtrist, hade jag tänkt om någon beskrivit dessa böcker för mig - men så är det inte alls. Speciellt Sara Kadefors bok är riktigt riktigt bra, medan Giolitos bitvis är lite seg. Huvudpersonen kommer något på spåren, men det utvecklas inte till någon spännande story utan det spretar ut alla möjliga håll. Fast det är kul att se att det går att göra bra, läsvärda karaktärer även av småbarnsmammor! Ger helt klart mersmak.

Lata sommardagar

Två långa eftermiddagar har jag varit vid poolen. Igår packade jag ner två nya pocketböcker. En tog jag upp ur väskan och tittade på i en minut. Idag insåg jag att det inte skulle bli så mycket läst så jag packade bara ner en. Jag tog upp den igen när jag kom hem. Då var den bucklig av fukt, men fortfarande oöppnad...

Däremot har jag läst ut Boken om Nancy och återkommer med lite tankar om den inom kort.

Värmebölja

Värmen och fukten ligger still över po-slätten. På en del fungerar kvällens svalka uppiggande - men inte på mig. Jag somnar bums vid tio varje kväll, helt slut. Har jag tur hinner jag först läsa 10 sidor i Boken om Nancy av Elsie Johansson. Boken innehåller de tre böckerna Glasfåglarna, Mosippan och Nancy och det är väl tur att det är långt kvar av sommaren så jag har fortfarande god tid att avsluta detta sommarläsprojekt...

Kvinnofrågan

Idag drar jag en lättnadens suck över att studieterminen är över och sista arbetet inlämnat. Det var en analys av The Yellow Wallpaper av Charlotte Perkins Gilman. En helt fantastisk novell om kvinnans ställning i samhället (novellen skrevs i slutet på 1800-talet) och hur bristen på självständighet är förödande för kvinnors mentala och fysiska hälsa. En underbar radioinspelning finnas att lyssna på här.

Nu borde jag alltså kunna ägna mig åt sommarlovsläsning till 100% - men jag har istället börjat läsa en av alla böcker som står på höstens kurslista. Eftersom 5 av 7 skönlitterära böcker finns i sambons boksamling tyckte jag det var en bra idé att läsa dem under sommaren och på så vis ha ett litet försprång när kurserna drar igång i augusti. Å andra sidan har jag inte till 100% bestämt mig för att fortsätta i höst...

Alfahannen

Alfahannen är den första av Katarina Wennstams böcker som jag har läst. Det lär vara sista delen i en trilogi om kvinnovåld, men den är nästintill helt befriad från referenser till de tidigare böckerna och fungerar väl att läsa som en fristående bok.

Jag vet att hon har skrivit flera böcker på temat kvinnovåld, och att jag inte läst henne tidigare beror nog på att jag har föreställt mig att hennes böcker är väldigt råa. Visst stämmer det delvis - men den är inte värre än andra deckare.

Jag har lite svårt för att ta den ställning som jag tycker att författaren anser att jag ska ta. Eller kanske hon bara vill måla upp en bild av att det våldsbrott är komplicerade och att skuldfrågan ofta är oklar(?) Trots att mannen i berättelsen är en riktig skitstöven och rätteligen borde straffas så blir han istället offer och det är då man som läsare börjar fundera över skuld, rättvisa etc.

Det hela får en upplösning i rättssalen och det var väldigt roligt att läsa en svensk deckare i rättegångsmiljö. Vanligen slutar deckare nästan alltid med att den skyldige avslöjas, men det står klart ganska tidigt i denna bok som istället vill visa att frågan om skuld /oskuld inte är självklar i praktiken.

Sigrids hemlighet

Jag gillar ju Karin Wahlbergs deckare (senast Matthandlare Olssons död) och köpte därför med mig den historiska romanen Sigrids hemlighet i en av mina senaste bokinköpsomgångar.

Men jag skulle inte ha läst den mer-informatiom som man får av boken. För när jag läser att författaren som inte har (eller hade) någon historiskt intresse eller kunskaper när förlaget tillfrågade henne om hon ville skriva en av tre delar i en triologi (där tre olika författare skriver varsin del) - då kan jag inte annat än bli skeptisk. Varför inte låta dem med ett genuint historieintresse skriva historiska romaner - och överhuvudtaget att boken är ett beställningsverk från förlaget (Historiska media) förtar ganska mycket av min läslust.

Samtidigt är det en intressant historia hon berättar med väldigt fina personporträtt och miljöbeskrivningar. Men det är inte så mycket utöver det. Och det är nästa lite för lättsmält tycker jag. Kanske fungerar det för att öka historieintresset bland lite yngre läsare? Det kanske är syfte gott nog och som berättigar denna typ av bokutgivning? Det var ialla fall en bok som väckte många tankar hos mig :)

Det blir ett bra läsår

Jag sitter och uppdaterar min lista över lästa böcker och inser att det - trots att jag kände att läsningen stod still för några månader sedan - blir ett bra läsår. Hittills i år har jag läst 37 böcker och jag brukar läsa ca 50 på ett helt år. Funderar därför lite på hur det kan komma sig:

• För att jag har en blogg och känner press att uppdatera :)
  
• För att jag för första åter tar med utlästa kapitelböcker för barn på min lista? (fast det har varit ganska begränsade i antal tidigare år)
• För att jag har återupptagit lyssnandet på ljudböcker? Lyssnar gör jag bara när jag ändå inte inte kan läsa (t ex när jag bakar, lagar mat etc) vilket innebär mer total lästid.
• För att jag inte har gått någon litteraturkurs denna våren? Det tar alltid längre tid att läsa en bok i studiesyfte än av rent nöje!

Antagligen en blandning av allt ovanstående kan jag tro! Just nu är jag dessutom inne i ett enormt läsflöde då jag känner en otrolig lust att läsa. Precis hemkommen från Sverige har jag en hög med pocketböcker som bara väntar. En härlig känsla!

I skuggan av oron

Om Kerstin Thorvalls bok När man skjuter arbetare är en fruktansvärd historia om den unga Hilma som förälskar sig i den äldre, men passionerade och karismatiske adjunkten Sigfrid från en fin familj och först efter bröllopet inser att hon gift sig med en psykiskt sjuk man, så är fortsättningen I skuggan av oron betydligt mindre dramatisk och hemsk, men lika bra ändå!

Böckerna om Hilma och dottern Signe är delvis självbiografiska och handlar om Kerstins Thorvalls egen familj och uppväxt. Jag vet att många läser Kerstin Thorvalls böcker just nu och vågar inte skriva så mycket om handlingen. Det är fortfarande Hilma som står i blickfånget i denna bok som utspelar sig under dottern Signes uppväxt. Den handlar om hennes kamp för att ge Signe en fast grund i livet, med trygg uppväxt och bra utbildning. Men den handlar också om den ständiga oron huruvida Signe har ärvt sin fars sinnessjukdom, och hur hon hela tiden väger och analyserar dotterns beteenden.

Den som fortfarande inte har läst När man skjuter arbetare bör börja med den. Det är två fantastiska böcker som har förmåga att trollbinda. Nu vill jag läsa nummer tre Från Signe till Alberte, som om den tar vid där I skuggan av oron slutar, bör handla om Signes väg ut i vuxenlivet. Tyvärr verkar den inte finnas i tryck så jag kanske får vänta tills jag har tillgång till ett svenskt bibliotek i augusti... Annars kan jag gå på svensk bokhandel på måndag - men jag har inte så stort hopp om att finna den där...

Stora bokbytardagen

Om jag var i Stockholm idag skulle jag ta en bok under armen och bege mig till Humlegården och byta bok med t ex Alex Schulman som verkar vara en av många som ska bege sig dit. Kul initiativ - och det ska bli kul att läsa bokbloggar som gjort roliga byten och bekantskaper under dagen.

Men nu sitter jag här i Italien och ingen vettig människa jag möter på stan vill väl byta bok med mig... Så jag slår ett slag för mitt egna bokbytes initiativ här på bloggen - där kan man välja från säkert 50-60 titlar! Bytt bytt kommer aldrig igen :)

2x Sten

Denna våren har jag läst alla 3 Sandhamns deckare av Viveca Sten. I de lugnaste vatten läste jag i februari och de följande två: I den innersta kretsen och I grunden utan skuld hade min mamma med i förra veckan. Sjukdom och mycket viloläge har inneburit mycket lästid och nu har jag redan läst ut dem båda.

Även om jag läser många deckare som ingår i serier så är jag inte helt förtjust i det. Jag vill helst kunna plocka upp en bok var som helst i serien och slippa fundera över vilka karaktärer som gift sig, fått barn, dött eller skiljt sig - och få mig till livs en bra historia helt enkelt.

I grunden är det bra historier, perfekta som avkopplande streckläsning - men efter att ha läst tre böcker av Sten så är jag inte ett dugg intresserad av de återkommande karaktärernas trassliga privata förhållanden. Det verkar vara en trend att deckare har blivit mer eller mindre synonymt med relationsromaner(?). Och min stora fråga är hur länge kan man fortsätta ta livet av folk på Sandhamn innan det börjar kännas väl krystat med så många mord på en så liten plats?

Nej, jag känner att det är dags att bryta genre ett tag nu och läsa något annat!

Matthandlare Olssons död

Liksom jag, så gillar min mamma deckare och vi brukar ha en ganska omfattande bytesverksamhet av böcker. Mycket riktigt så hade hon med sig några efterlängtade deckare när de kom ner i början av veckan. Jag varit sjuk under veckan och det har blivit en hel del läst eftersom min pappa dessutom skött mycket av hämtning och lämning av barnen. Inget ont som inte har något gott med sig :)

Det känns som längesedan jag läste Karin Wahlberg senast men så fort jag börjar läsa Matthandlare Olssons död så känner jag mig hemma. Jag gillar vad jag läser. Det är ren och skär avkoppling att lotsas fram mellan de vitt skilda miljöerna i vardagens Oskarshamn och det exotiska, folkmyllrande Istanbul samt att följa Veronica och Claes och människorna omkring dem. Intrigen är spännande och jag har svårt att gissa i förväg vad som väntar bakom nästa hörn - men steg för steg förs man i lugn mak närmre intrigens lösning.

Sen får den dessutom ett extra plus av mig för alla sina kopplingar till den gode Herr Omar och Ture Sventon. De böckerna håller jag och dottern på att beta av med stor förtjusning just nu.

Brooklyn

Det är tråkigt att mycket bra irländsk litteratur inte blir översatt till svenska, för det finns så väldigt mycket väldigt bra! Just denna boken är varken lång eller svårläst så den tycker jag man kan våga sig på även om man är ovan att läsa på engelska.

Brooklyn av Colm Tóibín vann ett av de stora bokpriserna i England, Costa book Awards, 2008.

Irland har ca 4,5 miljoner invånare idag. Från 1820 och fram till första världskriget utvandrade 5 miljoner irländare bara till Amerika där det idag finns ca 45 miljoner som hävdar att deras har främst irländskt ursprung.

Utvandringen från Irland har fortsatt långt in på 1900-talet och Brooklyn är en lågmäld berättelse om Eilise som så många irländska ungdomar utvandrade till Amerika. Hon har själv inga planer på att flytta men protesterar inte heller när omständigheterna ger henne möjligheten att resa över havet till ett jobb som har ordnats åt henne. Det är väldigt typiskt för Eilise att hon flyter fram utan att själv tycka och tänka så mycket - hon tar inte direkt ödet i sina egna händer utan låter sig ledas av andra och sin egen rädsla att inte vara till lags.

Efter ett dödsfall bestämmer hon sig att resa tillbaka till Irland och hälsa på familjen, och Eilise som varit bestämd över att återvända till New York efter ett par veckor börjar vackla och till sist har hon trasslat in sig i en situation och måste ta ställning och själv välja sin egen väg i livet.
Ett mycket starkt porträtt om vägen in i vuxenlivet.

Trädgårdsinspiration

Regnet strilar dag efter dag och det blir inte mycket av alla trädgårdsplaner jag hade för våren. Jag skulle gärna hämta lite inspiration i nyutkomna Livet i solen – skapa din egen medelhavsträdgård av Peter Englander i väntan på bättre väder.

På adlibris kan man provläsa och se några av de fantastiska bilderna i boken.

*drömma drömma drömma*

Den perfekte vännen

När jag läste Jonas Karlssons första novellsamling Det andra målet så tyckte jag att var novellerna var genialt sammanbundna, men jag tyckte språket bitvis var lite simpelt och det kändes som jag tjuvläste någons gymnasieuppsats.

I Den perfekte vännen känner man direkt igen de vardagliga situationerna som utvecklas och blir så pinsamma att jag som läsare tycker det blir jobbigt att läsa vidare. Ni vet, som när man ser någon göra bort sig på TV och man instinktivt vänder bort huvudet. Det gör författaren väldigt väldigt bra.

Det går inte längre samma röda tråd genom novellerna som i den förra samlingen. Det medför att novellerna denna gången kan ses och läsas oberoende av varandra och att varje novell blir en egen stark berättelse. Samtidigt kan jag sakna lite det oväntade igenkännandet från hans förra samling, för det var det som fäste mig vid den boken.

Det är de långa novellerna som är de starkaste, tycker jag. Bokens längsta är över hundra sidor. Språket har jag inte längre några invändningar emot. Får jag gissa att med denna utveckling så återkommer Jonas Karlsson nästa gång med en riktigt bra roman? En sån ser jag i alla fall fram emot!

Otålig...

Det har kommit ut en massa böcker i vår som jag vill läsa. En del böcker väntar jag på sedan ännu längre tillbaka att de ska komma i pocket. Jag vill inte vänta längre!

När jag köper böcker, köper jag en hel hög åt gången, och då blir det väl dyrt att köpa inbundet. Svenskt bibliotek har jag tillgång till ca en månad om året, och det som fortfarande inte finns i pocket innan augusti kan jag förhoppningsvis låna då. Mitt problemet är denna väntan!

Jag funderar lite på läsplatta, just för att det skulle vara lättare att få nya titlar fort. Ofta vill man ju läsa en bok så snart den kommit ut och blir omskriven och recenserad. Fast jag tycker det är skandal att priset på en e-bok är 10, 20 kr lägre än för den tryckta. Förlagen har ju minimala kostnader för produktion och distribution och det måste avspegla sig i priset för att det skall vara ett intressant alternativ!

Mamma, pappa, barn

Senaste veckan har jag äntligen haft lite flyt i läsningen och Mamma, pappa, barn av Carin Gerhardsen låg jag vaken och sträckläste i lördagskväll (natt). Det finns ett driv i boken och jag ville hela tiden vill veta hur det kommer att gå. Historien knyts ihop bra och oväntat (iaf för mig!) på slutet.

Om jag ska ha någon invändning alls så är det att den lilla flickans tankar som man får följa inte känns så realistiska. Ibland är de vimsiga och osammanhängande som man kan föreställa sig hos en treåring, men ibland för hon resonemang och är långsint på en mycket äldre nivå. Tycker jag då.

Suget efter sträckläsningsböcker har ökat betänkligt. Ser fram emot besök och påfyllning av läsning i nästa vecka!

Flickvännen

Igår när jag var på bussutflykt med dagis fick jag äntligen lite tid att läsa! Flickvännen av Karolina Ramqvist köpte jag mest för att den fått bra recensioner och den var dessutom med som en av de nominerade till Sveriges radios stora Romanpris. Det fick mig att tro att den skulle vara bra. Men jag är inte imponerad.

För det första så händer det ingenting i boken. Den beskriver ett par dagar i Karins liv och hennes oro över pojkvännen som är ute på okänt gangsteruppdrag. Men det finns inget som driver boken framåt, utan det går mest ut på att rättfärdiga tillvaron som flickvän till en gangsterkung och tränga bort tankarna på att det skulle vara något "fel" med att försörja sig kriminellt. Jag blir trött på att läsa för det tillkommer aldrig något nytt eller händer något oväntat.

För det andra jämför sitt förhållande med ett amerikanskt gangsterpar på 60-talet: Henry och Karen, och ser på Karen som en förebild för en gangsterfru. Men först efter att ha läst ut boken och googlat förstår jag bättre det sammanhanget:
"Wiseguy is a 1986 non-fiction book by crime reporter Nicholas Pileggi about life in the American Mafia. It tells the story about mobster turned informant Henry Hill with his first encounter, his experience and activities in the Mafia after joining all the way to his drug bust and joining the Witness Protection Program. It is the basis of the 1990 movie Goodfellas directed by Martin Scorsese." (Wikipedia)

Kanske var jag för dåligt påläst, men det klickar ändå inte riktigt nu när jag förstår det sammanhanget bättre. Jag tycker Flickvännen är lite för ytlig för att jag ska kunna leva mig in i och känna vad huvudpersonen går igenom. Eller är det jag som är för gammal och har förlorat min naivitet...

Dagens barnbiblioteksbesök

... höll på att sluta i katastrof, men fick en bra lösning!

Man får ju bara låna tre böcker som jag skrivit innan. Men det visade sig att de börjat registrera böckerna de lånar när de är där med skolan på deras privata lånekort. Så hon har lånat en bok i skolan, läst ut den på en dag och sedan lämnat i skolan så någon annan kan läsa den innan de går dit nästa gång. Det betyder alltså att hon bara skulle få låna två böcker idag.

När jag såg bekymrad ut så sa snälla tjejen i lånedisken att hon skulle få skit om hon lånade ut fler än tre till samma låntagare MEN däremot kunde hon gärna göra ett lånekort till mig. Och vips kan vi låna ytterligare 3 böcker varje gång vi går dit!!!

De har inga streckkodsläsare - och självutlåning har de antagligen inte ens hört talas om - så det blir en himla massa knappande på datorn när vi måste dela upp lånen på tre personer (för givetvis har även lillebror lånekort).

Men jag accepterar vad som helst (nästan) för möjligheten att utnyttja biblioteket :)

Med eget lånekort kanske jag ska se om det finns några ungdomsböcker för mig att läsa!

The Secret Scripture

Jag skäms nästan lite över att inte ha kunnat läsa denna boken utan att somna mer eller mindre omedelbart på kvällarna. Sebastian Barrys bok The Secret Scripture är värd en mer alert läsare än så.

Jag älskar Irländsk litteratur som på ett eller annat sätt anknyter till de hårda villkor som har rått där, så sent som till för en 20-30 år sedan. Däremot står jag inte ut med att läsa kärleksromaner som romantiserar Irland. Det är ett land jag älskar och som jag har haft nära anknytning till och besökt ofta sedan 1993 då jag träffade min sambo. Landet och dess invånare är (från min synvinkel) präglade av de strävsamma och hårda villkor som har varit legio under lång lång tid. Gissa varför så många irländare har lämnat sitt land och lever utomlands?!

Denna boken utspelar under de senaste 100 åren - vilket motsvarar Roseannes hela liv. Huvudpersonen Roseanne är inspärrad på mentalsjukhus sedan ca 60 år och hennes läkare har börjat ifrågasätta om hon verkligen blivit rättmätigt inspärrad eller om det är en serie av olyckliga omständigheter som gör att hon har hamnat där. Hennes situation bottnar i mångt och mycket på att hon är protestant i ett samhälle helt dominerat av katoliker. Irland är ett land mer präglat av kyrkan är Italien skulle jag påstå (dock har drastiska förändringar har skett senaste årtiondena) och att vara protestant har inte inte alltid sets med blida ögon, och ett giftemål mellan de båda kan få katastrofala följer för de inblandade.

Det är faktiskt fortfarande så att det av troende katoliker inte ses som acceptabelt att var protestant. Enbart den katolska kristendomen är den som leder till frälsning och som protestant kan man räkna med att bli sedd med viss misstänksamhet av äldre generationer - något som även jag har fått antytt genom bemötanden och undvikande genom åren. Mitt och min sambos förhållande hemlighölls för delar av släkten (delvis även för att vi inte är gifta) fram tills vi fick barn och det inte gick att ignorera längre.

När jag läser boken kan jag kan inte låta bli att dra paralleller till hur homosexuella har bemöts och fortfarande bemöts inom flera kulturer. Att vara annorlunda är fortfarande svårt i ett samhälle fullt av fördomar och en förlegad människosyn. Därför känns boken känns väldigt relevant och aktuell i ett modernt samhälle som man hade hoppats lärt sig av historien.

En skatt

Regnet öser och jag nynnar på en av barnens dagissånger:

It's raining it's pouring
the old man is snoring
He went to bed and bumped his head
and couldn't get up in the morning

Och då blev jag så glad att barnen har fått möjlighet att få ta del av den stora skatten av engelska Nursery rhymes på dagis. Visst har de böcker och skivor hemma, men det blir inte riktigt samma sak. Med pappa läser de mer sagor (om än ofta på vers!) än sjunger och rimmar.

Genom dem har även jag lärt mig och säkert blev läsningen av Alice i Underlandet både bättre och mer underhållande av det!

Återvinning och böcker

Idag är det ju Världsbokdagen. Den är numera ganska välkänd i Sverige med evenemang på bibliotek och i bokhandlar. Men jag kan inte minnas att jag sett dagen uppmärksammad här i Italien.

Igår firades däremot Jordens dag på Vincents dagis. Det gör de varje år den 22 April genom att prata om återvinning och miljöförstöring och miljöhjälten Captain Planet.

Exceptionellt

Jag har varit på utvecklingssamtal med lärarna i Isabels andraklass. Numera är jag van att de inte har något speciellt att ta upp för att hon hänger med som hon ska på alla plan, men jag fortsätter att troget gå dit eftersom jag antagligen anser det vara min plikt som engagerad förälder. De påpekade att hon läser exceptionellt mycket för sin ålder. Fast det visst jag ju redan :)

En föreställning jag har som svensk och som bibliotekarie är att skolan har som uppgift att väcka barnens läslust och tillgodose barnen med ett brett utbud av böcker. I dagarna blev jag varse att detta kanske inte är så självklart som jag föreställer mig och att vi kanske har haft tur både med vilken skola och vilken klass Isabel har hamnat i. De har både tillgång till ett litet skolbibliotek dit hon får gå varje dag om hon vill byta bok, samt att de går till stadens barnbibliotek en gång i månaden. En kompis som har barn i andra klass på en annan skolan berättade att hon dem finns varken skolbibliotek eller biblioteksbesök och barnen får ta med sig böcker hemifrån för att ha att läsa i skolan.

Själv läser jag exceptionellt lite eftersom jag somnar som en stock så fort jag kryper ner under täcket på kvällen. På det sättet blir det inga böcker lästa!

Lättnad

Det är alltid en lättnad att trycka på "skicka" och vara av med ytterligare ett studieprojekt, denna gång med titeln Crime Victims and Ethnicity in Times Online. Det har varit lite segt så lättnaden är nästan dubbel nu när den är klar, förhoppningsvis utan allt returneras med krav på allt för stora ändringsarbeten.

Nu återstår ett par lite mindre inlämningsuppgifter denna terminen. Sympatiskt nog ska grammatikkursen examineras genom att skiva två små arbeten istället för genom tenta. Till det första har jag valt att göra en litterär analys av en novell av Ha Jin; In the Crossfire. Ha Jin är själv kinesisk immigrant i USA och novellen handlar om konflikter mellan det traditionella kinesiska samhället och det moderna amerikanska. Väldigt bra. Jag tänkte ägna resten av dagen åt den. Novellen finns i fulltext här!

Kapten Nemos bibliotek

När jag läste Per Olov Enquists biografi Ett annat liv nyligen fascinerades jag av hans uppväxt och bestämde mig för att läsa även Kapten Nemos bibliotek som delvis bygger på hans barndomsupplevelser.

Jag gillar boken. Men, det finns några men. 1) Om jag inte först hade läst Ett annat liv och fått lite mer saklig bakgrund hade jag inte förstått någonting... 2) Den är väldigt symbolisk och eftersom jag håller på att analysera mest hela tiden när jag studerar så orkar jag inte riktigt när jag ska "nöjesläsa" och det blir tungt att läsa boken.

Det är ändå någonting med PO Enquists asketiska uppväxtvillkor som lockar mig att läsa och ändå får mig att vilja läsa och veta mer. Så bara är det!

Ett slag för En bok för alla!

Jag är ett stort fan av En bok för alla och speciellt deras barnboksutgivning. Otroligt bra böcker till otroliga priser. Fantastiskt att de kan fortsätta att ge ut billiga böcker trots att stadsbidraget drogs in för några år sedan.

När jag beställer böcker kollar jag ofta in En bok för allas senaste utgivningar och i bokbeställningen som damp ner igår låg tre bilderböcker som jag fastnat för. Innan läggning igår han vi med en lång högläsningsstund av de här böckerna.

Simsalabims Stockholms ABC av Rod Bengtsson och Magda Korotynska är helt underbar. På varje uppslag finns Simsalabim och bilder som anknyter till uppslagets bokstav inbakat i bilden. Bilderna är vackra och detaljrika Stockholms miljöer och barnen tävlade om att hitta alla dolda saker. En kul detalj är t.ex. Lapplisan - givetvis på uppslaget L - som lappar en bil framför Sagerska Palatset. Rimverserna till varje bokstav känns inte tillkrånglade som rimverser kan göra ibland och de anknyter till de olika Stockholms miljöerna. Alla barn som har anknytning till Stockholm borde ha denna bok i sin bokhylla även om de kan sitt ABC sedan länge!
Förresten, har inte ALLA svenska barn anknytning till Stockholm eftersom det är vår huvudstad!?

Bilderna och skrivstilen i Sagan om Vasa av Bertil Almqvistav är välkända för alla oss som växte upp med Barnen Hedenhös. Jag var rädd att barnen inte skulle gilla stilen, men den gick hem. Det är en ganska faktaspäckad text för en fem-åring och den passar definitivt även för äldre barn.

Det var kul att läsa två böcker med Stockholmsanknytning. Nu får vi se till att komma dit igen i sommar och får då säkert många tillfällen att återkomma till de här två böckerna när vi planerar våra aktiviteter.

Sagan om den underbara familjen Kanin och monstret i skogen av Jonna Björnstjerna vann pris i Bokjuryn där barn själva röstar fram sina favoriter, för några år sedan. Den är härligt tecknad och har en spännande historia som passar barn från ganska låg ålder, men även mina barn (5 o 7 år) hade bara positiva kommentarer att ge!

I sista minuten

Jag var bokstavligen på väg ut för att hämta barnen när det ringde på porttelefonen.

Leverans.

Dottern ligger i soffan, uppslukad.

Sonen valde att bygga Lego istället eftersom mamma är upptagen av matlagning -hrm, nu bloggar jag visst istället- och inte hinner läsa just nu.

Nu ska här läsas minsann!

Alice x 2

Som siste man ut i vår familj har jag då äntligen läst Alice's adventures in Wonderland och Alice through the looking-glass. Barnen älskar böckerna och jag håller med om att de är väldigt underhållande och bra. Helen Oxenbury har gjort de fina illustrationerna i den upplagan vi har. Alice har fått ett lite modernare utseende vilket passar bra eftersom textens Alice är helt tidslös och barnen då inte uppfattar boken som "gammal". Övriga figurer är mer klassiskt sagolika - som sig bör i denna fantastiska resa genom sagolandet där vad som helst kan hända och vem som helst kan dyka upp. Just hennes illustrationer verkar inte finnas i någon svensk översättning - men det finns andra fina upplagor med vackra illustrationer.

Jag funderar lite på hur böckerna om Alice fungerar på svenska och för svenska barn!? Det är ju många anspelningar på engelska barnramsor och figurer som fortfarande är i högsta grad levande i det engelska språket, men som inte alls är lika kända för svenska barn. Kanske Alice på svenska passar lite bättre för äldre barn, eller?

Nyhet på bloggen

Wow, jag har lyckats lägga till en ny sida på bloggen. Längst upp finns en ny flik som heter Bokbyte. Kolla in om det låter intressant!

Vilka möjligheter som öppnas med den nya funktionen! Det ska jag leka mer med vid tillfälle :)

Ablutions

Fördelen med en svägerska i bokbranschen i London är att man ibland får en bok i händerna som man annars aldrig hade kommit i kontakt med. Ablutions av Patrick DeWitt är just en sådan bok.

Svägerskan hade den (och några andra böcker) med sig när hon kom på skärtorsdagen och istället för att ta något ur "att-läsa-högen" började jag direkt läsa denna hisnande historia som till stor del utspelar sig på en sunkig bar i Hollywood.

Att öppna boken är som att hoppa på en karusell som snurrar allt snabbare och snabbare. Fragment från baren blandas med fragment ur de trasiga själars liv som frekventerar den. Här och var plockas den röda tråden upp och berättelsen spinner vidare.

Man sugs in i berättelsen på ett otroligt vis eftersom det är DU som läsare som är huvudpersonen. Det är DU som jobbar i baren och som dras djupare och djupare in i alkoholmissbruket, det är DITT äktenskap som spricker medan DU likgiltigt ser på och det är DU som försöker fly från allt som drar dig ner samtidigt som det bara fortsätter ner, ner, ner... Boken är alltså skriven i andra person och en biverkan av det är att man ibland känner berusningen. Det är sanslöst effektfullt.

En ovanlig och spännande läsupplevelse!

The golden compass x 2

Första delen i Philip Pullmans triologi His Dark Materials gavs ut med titlen Northen Lights i Storbritannien. I USA heter den däremot The Golden Compass - och det är den amerikanska utgåvan på bilden som jag läst!

Som jag nämnt innan är inte fantasy en genre som jag ofta, eller gärna läser, men då jag läst en annan bra barnbok av honom var jag sugen att prova läsa hans fantasy-serie som kanske i första hand vänder sig till ungdomar. Fast jag tycker det är en bok som kan passa alla åldrar från 10 och uppåt.

Den är väldigt bra och spännande skriven och det är fantastiskt att leva sig in i Lyras värld. Ändå är det de typiska fantasy inslagen som stör mig och gör att jag inte har sträckläst boken, utan läst den under en längre period (närmare en månad tror jag).

Boken har även spelats in som film med samma namn - och den tittade jag på i förgår kväll. Filmen är väldigt väldigt bra gjort och följer länge bokens handling. Mot slutet händer grejerna i lite omvänd ordning och filmen har inget slut - den förutsätter en fortsättning. Problemet är att det finns ingen fortsättning! Om det beror på sviktande besöksantal (fast den är stjärnspäckad och fick en Oscar för sina specialeffekter) eller om det var för protesterna från Katolska kyrkan (vilket jag läst skvaller om på andra bloggar - här t.ex) har jag ingen aning om. Men det är synd tycker jag. För i detta fallet ser jag hellre fortsättningen på film än läser böckerna.

Att se fram emot

Jag har länge varit sugen på att skicka iväg en beställning till Bokus, men jag har dragit mig för det skyhöga portopriset. Fast idag när jag fick tips av en lärare på en användbar referensbok i Engelska så slog jag till - och det är ju lika att slå på stort när man ändå beställer, eller hur!?

Pocket till mig:
- Kapten Nemos bibliotek / P O Enquist
- Den perfekte vännen / Jonas Karlsson
- Flickvännen / Karolina Ramqvist

Till dottern:
- Ture Sventon privatdetektiv
- Ture Sventon i öknen
- Ture Sventon i London

Man kunde bläddra i en av Ture Sventon böckerna på Bokus och nyutgåvorna ser väldigt fina ut med lagom text på varje sida och mycket illustrationer så jag slog till med alla tre som finns tillgängliga eftersom både dottern och jag älskar den vi har sedan tidigare (annan titel i annan utgivning).

Till sonen:
- Sagan om den underbara familjen Kanin och monstret i skogen
- Bamse och de elaka poliserna

Barnböcker utgivna av En bok för alla jag inte kunde låta bli:
- Simsalabims Stockholms ABC
- Sagan om Vasa (av förf. till Barna Hedenhös)

Ett annat liv

Efter att ha läst Per Olov Enquists biografi Ett annat liv så förstår jag lite bättre varför jag faktiskt känner till så få verk av honom. Hans första "storhetstid" som författare och skribent inträffade innan jag var född och medan jag var för liten för att vara intresserad. När sedan min läsning präglades hade han fullt upp med sitt alkoholmissbruk och när hans senare böcker kommit ut (och som jag läst) visste jag nog bara att han redan var känd (men inte för vad).

Första och tredje delen av biografin som handlar om hans barndom och hans missbruk är mest personliga och det är dem jag gillar mest. I andra och längsta delen kommer hans storhet som författare fram, hans förmåga att finna sig på rätt plats vid rätt tillfälle. samtidigt som det är intressant så blir det ibland lite långtråkigt...

Den bok av honom som jag nu blir mest sugen på att läsa är Kapten Nemos Bibliotek som har självbiografisk bakgrund och som han skrev på väg ur sitt missbruk. Men jag läser även gärna något ur hans tidiga produktion vid tillfälle.

Ronja som prinsessa!?

Idag kom ett efterlängtat bokpaket innehållande svenska barnböcker översatta till italienska. Det är den allra bästa kalas-presenten och eftersom det är kalas redan imorgon är jag glad att paketet kom fram i tid och besparar mig besväret att åka och köpa present i em.

Men ser ni - omslagsbilden på Ronja Rövardotter! Hur tänkte de? En blond prinsessa i ett träd!? Har förlaget inte läst boken? Visst är hon och hennes kläder beskrivna i texten? Jag blir nästan lite arg faktiskt - det ger så fel bild av bokens innehåll.

Hur går det här då?

Eftersom läsningen går långsamt framåt så tänkte jag bara lämna en liten rapport på halva vägen så att säga.

The Golden compass av Philip Pullman som jag började läsa redan på skidresan i början av mars har jag tagit en liten paus i. Jag vet inte om Fantasy är min grej helt enkelt. Fantastiska världar som skiljer sig från våran, jovisst det har jag inget problem med, men kampen mellan gott och ont, den stora slutstriden (där befinner jag mig nu i läsningen) och det godas slutliga seger (för den kan man väl ta för given, eller?) det blir bara lite för tjatigt och förutsägbart. Jag tänker dock läsa ut den, men har ingen brådska. Även 7-åringen vill läsa, men mamma bromsar och tycker inte det är någon brådska för henne heller.

Per-Olov Enquists biografi Ett annat liv är däremot väldigt intressant. Jag kommer inte längre ihåg varför detta var en bok jag gärna ville läsa, men jag förvånas över hur bra den är! Däremot är den lång och jag är trött på kvällarna så mycket längre än halvvägs har jag inte kommit.

Idag åker sonen med en kompis hem och jag och dottern ska ta en tur till barnbiblioteket. Hon lånade i fredags och har sedan i söndags tjatat om att låna nya. Med max 3 lån/ kort går det ibland väl snabbt att läsa ut!

Hjärtdjur

Bland vanliga läsare verkar det råda delade meningar om förra årets nobelpristagare Herta Müller. Jag måste säga att jag tycket boken Hjärtdjur är helt fantastiskt bra, men den är inte helt lätt att läsa. Språket är annorlunda, handlingen delvis fragmentarisk och symbolerna många så det finns ett motstånd att ta sig in i berättelsen.

Tar man sig över tröskeln så öppnar sig en värld otroligt avlägsen och främmande från den vi lever i. Språket blir vackert och flyter rytmiskt. Boken handlar om en grupp studenter på väg ut i arbetslivet. Men de är inte vilka studenter som helst. De tillhör en förföljd tysk minoritet i diktaturens Rumänien. För dem handlar det om att anpassa sig på ytan och samtidigt försöka hitta vägar att leva ett så fritt liv som möjligt där de kan läsa vad de vill, umgås med vem de vill, göra vad de vill etc. Att utstå förnedring är en del av vardagen, och man kan överleva och lyckas fly alternativt blir man en medlöpare eller tar tillslut sitt eget liv.

Det är inte längesedan och det är inte heller långt bort - ändå ter sig de omständigheter Herta Müller så främmande och jag kan hålla med om att böcker som denna är så viktiga. För vi får inte glömma. Och vi behöver dessa exempel så att vi kan motverka att historien upprepar sig.

Jag blev glad när jag såg att P1s nya radioföljetong är en annan av Herta Müllers böcker; Andningsgunga. Den kommer iaf jag att lyssna på!

Två ljudböcker

Bokrean omfattar inte bara fysiska, bläddringsbara böcker, utan även ljudböcker. Jag köpte två deckare på ljudboken.se som jag hunnit lyssna klart på nu. Det gick fort att lyssna på dem eftersom jag suttit stilla och sytt ganska mycket senaste tiden. Grejen är att man (iaf inte jag) inte kan lyssna om man sysslar med något som kräver tankearbete, men ett lapptäcke innebär ganska mycket rutinsömnad så det är perfekt att kombinera med boklyssning.

När jag lyssnar på en bok så här som "bredvid aktivitet" så har jag inga stora krav på den. Det är ett plus om den är spännande så man har lust att fortsätta lyssna såklart. Jag har läst några av Unni Lindells böcker om kommissarie Cato Isaksen tidigare, men aldrig blivit något riktigt fan så jag känt att jag måste följa serien. Men Honungsfällan som handlar om en pojke som försvunnit tyckte jag var riktigt bra och spännande och den visar hur en tragisk händelse kan få ödesdigra konsekvenser och leda till nya brott.

Om det finns något "problem" med att lyssna på Någon sorts frid av systrarna Camilla Grebe och Åsa Träff så är det förvirringen som uppstår när berättarjaget skiftar från offret till brottslingen. I den tryckta texten är de styckena kursiverade, men i ljudboken görs ingen markering vilket blir lite komiskt ibland. Historien är bra och spänningen byggs upp genom boken. I början kändes det inte alls som det skulle vara en deckare. Fokus ligger på hur karaktärernas fungerar psykologiskt och det analyseras och teoretiseras en hel det över karaktärernas handlingar. Även om det är en del av meningen med boken så blir det bitvis lite mycket kan jag tycka och leder till en hel del upprepningar.

Hrm

Jo, jag hade stora ambitioner som föll platt. Vet inte vad jag ska skylla på: alpluften, utomhusaktiviteterna, barn som vill aktiveras eller ren och skär trötthet?

Jag lyckades ta mig igenom halva The golden compass under skidveckan. Efter middagen på kvällen gick hela familjen till sängs och jag såg fram mot en lång skön lässtunder. Vad hände? Efter ca 5-10 sidor orkade jag inte längre hålla ögonen öppna. Varje kväll.

Om inget annat så känner jag mig väldigt pigg denna veckan. Istället för att läsa syr jag på lediga stunder - men lyssnar samtigt på en bok så snart, snart borde jag ha något att skriva om :)

Semester

Jag åker på semester och hoppas ha flera utlästa böcker att skriva om när jag kommer tillbaka! Här inne händer nog inget medan jag är borta men min andra blogg utlandsmamman kommer uppdateras ett par gånger under veckan om allt går som det ska :)

Vartåt det lutar

Under nästa veckas semester ser jag fram mot att läsa (minst 2 av) dessa böcker:

• The Golden Compass (först publicerad i UK som Northen Lights) av Philip Pullman. Det är första boken i en fantasy trilogi. Eftersom den ofta räknas som en ungdomsbok så tänkte jag att det kan vara en ingång i Fantasy genren.
• La Solitudine dei Numeri Primi av Giordano Paolo. Prisbelönt italiensk roman som översatts till mpnga språk, däribland svenska. Svensk titel är Primtalens ensamhet.
• Ett annat liv av Per Olov Enquist den sista av de biografier jag kände mig så sugen på att läsa tidigare i år. Hoppas denna är lika bra som de andra två!

• Mera Sandvargen av Åsa Lind blir högläsningsbok som passar till båda barnen. Detta förslag mottogs av jubel, då båda älskade den första boken om Sandvargen.
  

Istället för fokus på lättläst och spänning tycker jag nog att jag har hittat en blandning att bita i. Fantasy, en italiensk bok och en tjock biografi innebär alla i någon utsträckning en utmaning för mig som läsare. En kul sådan hoppas jag!

Först hoppas jag dock hinna läsa klart Hjärtdjur av Herta Müller som jag håller på med just nu och skriva om den. Det blir intressant att försöka sätta ord på mina tankar om den :)

Knister

...det låter ju som en felsägning men är namnet på en tysk barnboksförfattare.

Jag pratar ofta barnböcker med mina svenska kompisar eftersom vi har barn i samma åldrar och idag tipsade en av dem om denna författaren. Han skriver om Häxan Lilli. Som av en händelse kom 7-åringen hem på eftermiddagen med sin första bok om Maga Martina som hon heter på italienska, lånad på skolbiblioteket.

Hennes fröken trodde inte på dottern när hon deklarerade att hon skulle läsa ut boken idag och byta till en ny imorgon. Nemas problemas. Det är just den typen av böcker hon älskar och inte släpper förrän sista sidan är utläst.

Resesällskap

På lördag ska vi iväg på en veckas skidresa och jag börjar fundera på vad som ska få följa med som reselektyr och hur mycket jag ska hinna läsa öht. Frågan just nu är om jag främst ska satsa på snabbläst eller om jag ska ge mig på på något rejält att bita i...

Jag får säkert tillfälle att återkomma i frågan senare under veckan.

I de lugnaste vatten

Februari har hittills varit en mycket bra läsmånad för mig. Jag måste kolla igenom om jag fått med allt på bloggen eller ev måste skriva ytterligare något inlägg.

Senast i raden är iaf I de lugnaste vatten av Viveca Sten. Det var en perfekt sträckläsningsbok där både språk och handling flyter på bra och upplösningen inte är helt given.

Eftersom jag tyckte den var bra är jag såklart nyfiken på hennes senaste I den innersta kretsen även om den fick dåligt betyg i bloggen Mest bara deckare. Jag vet att den redan står i mammas bokhylla så den kommer att få en chans i sommar. Vem vet, kanske den passar bättre på badstranden än under mörka vinterkvällar :)

Glädjestranden / Sin ensamma kropp

Det började med att jag läste Glädjestranden av Ellen Mattson för ett par veckor sedan. Den boken förde mina tankar till Elsie Johansson och hennes böcker om Nancy. Även om böckerna om Nancy och Glädjestranden utspelar sig i helt olika tidsåldrar och miljöer så är det den unga starka målvetna flickans kamp att klara sig som skildras, och det görs så bra.

Så på biblioteket i Sverige förra veckan så fick därför Elsie Johanssons senaste bok Sin ensamma kropp följa med hem. Men den var en besvikelse. Den utspelar sig i nutid och handlar om en äldre kvinna som i tanken gör upp med sitt förflutna för att kunna leva vidare. Stolthet, rädsla och framförallt självbehärskning har gjort att hon levt ett ganska begränsat liv trots yttre framgång. Nu inser hon att hon måste riva ner muren hon omgärdat sig själv med om hon ska våga möta kärleken en gång till i sitt liv. Jag tycker det blir för pratigt, och inte tillräckligt djupgående, som om hennes självbehärskning fortfarande hindrar henne att bearbeta sina erfarenheter, det blir mest en uppradning av händelser och inte så mycket analys.

Läsningen av Glädjestranden som handlar om en ung flicka i början av 1800-talet vars liv har varit fullt av motgångar gav däremot mersmak. Ellen Mattsonskriver så målande att jag upplever det som jag befinner mig där, på plats. Jag tror det bland annat var denna känsla som fick mig att relatera till böckerna om Nancy - så jag har bestämt mig för att göra något jag gör väldigt sällan, nämligen att läsa om dem. Glasfåglarna läste jag för 11 år sedan. De står i mammas bokhylla i Småland, så det blir ett projekt för kommande sommar.

Skynda att älska

Skynda att älska av Alex Schulman är en mycket fin bok. Vi tillhör samma generation, jag och Alex, och jag förundras (avundas) över hur mycket han minns från sin uppväxt. Det gör inte jag. Å andra sidan förstår jag genom boken att det har varit smärtsamt för honom att gå igenom och sortera minnena efter sin far.

Boken är välskriven, med mycket känslor och mycket kärlek, samtidigt som han inte tvekar att skriva om faderns mindre positiva sidor. Den är dessutom lättläst och svår att lägga ifrån sig. En positivt överraskande läsupplevelse!

Det händer att jag även läser Alex pappablogg. Ibland gillar jag vad jag läser. Ibland orkar jag inte läsa vad han skriver. Mest gillar jag när han skriver om sin butik för begagnad skräplitteratur som uppenbarligen fortfarande inte har haft någon betalande kund. Tyvärr händer det inte så ofta - men det är otroligt underhållande!

Nytt, gammalt, planerat och impulsivt

Här är de flesta böcker vi fick med hem från Sverige tidigare i veckan. Några enstaka har redan funnit plats i bokhyllan. En salig blandning av planerade inköp, billiga impulsköp i bokhandeln och på ICA, lånat av mamma och köpt secondhand. Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva köpte och läste och gav jag bort på plats, så den kom inte ens med hem. Skynda att älska började jag läsa på hemresan och läste ut igår. Sedan började jag på I de lugnaste vatten, men har inte kommit så långt.

7-åringen har läst dubbelvolymen Cirkusmysteriet och Cafèmysteriet 2 gånger och säger att Cirkusmysteriet är bäst. LasseMajas detektivbyrå har verkligen blivit en stor favorit hos henne! Jag har vid ett par tillfällen köpt begagnade böcker i serien på bokbörsen när samma säljare haft flera titlar till salu - mycket prisvärt och bra! Skolmysteriet läste hon i Sverige och glömde ta med hem ("det gör inget, den var ändå inte så bra"). Livet som varulv tjatade hon till sig på leklandet när jag stod och tummade på en annan bok till henne i deras lilla bokhörna, men den verkar hon inte vilja läsa efter att ha startat.

Lillebror kände sig genast orättvist behandlad och grät en skvätt tills jag köpte en av Håkan Bråkan böckerna till honom, trots att jag redan köpt en. Men han är i en svår ålder då många bilderböcker är för enkla (samt att vi har massor hemma) samtidigt som han inte är riktigt är mogen för kapitelböcker ännu, och då fungerar Håkan Bråkan ganska bra även om inte jag är så överförtjust i dem :)