tisdag 18 augusti 2015

Klassik deckare från biblan

När alla mina medtagna böcker på Irlandssemestern var utlästa och jag inte hittade något som lockade i bokhandeln återstod biblioteket. Vi skulle ändå dit för att låna en dator för att checka in på flyget. Svärmor ställde sitt lånekort till förfogande och med bara två dagar kvar av semestern gällde det att hitta något i ett kortare format.

Valet föll på en Maigretdeckare av Georges Simenon, Lock No. 1, nyöversatt och nyutgiven av Penguin som håller på att ge ut samtliga hans böcker.

Mer av en mysdeckare än moderna deckare även om brotten kan vara nog så grymma. Ducrau som äger ett stort transportbolag baserat på floden Seine blir knivhuggen och knuffad i vattnet för att drunkna, men räddas i sista sekunden och för att finna den skyldiga för brottet samt de brott som följer därpå gör Maigret mer eller mindre Ducrau sällskap dygnet runt. Verkar vara ett lockande sätt att arbeta på i jämförelse med dagens deckare där allt ska hända i expressfart.

Underhållande, men lite frustrerande att behöva läsa under press. Språket är dessutom ganska avancerat och jag fick slå upp flera ord för att hänga med, mest detaljer rörande sjöfart dock.

Den irländska biblioteksfilialen var en positiv och trevlig överraskning. Den var inte stor, men fylld med ny litteratur för alla åldrar- någon måste göra ett jättejobb med att gallra ut gamla böcker där.

lördag 15 augusti 2015

Filmen först

Jag hade precis börjat läsa boken Paper Towns av John Green när tillfälle uppstod att se den nyutkomna filmen odubbad. I normala fall skulle jag nog ha väntat, men det är så sällan jag kan se orginalfilmer på bio och en nästan 13-åring i min närhet ville absolut inte vänta. Filmen är söt, men är man 13 är det en film att verkligen älska. Margo är en ganska osympatisk tjej tycker jag, men resten är sköna lite halvnördiga tonåringar på sitt livs äventyr. Eftersom boken lär skilja sig en del från filmen (enligt de två medföjande experterna) så är det nog värt att läsa klart boken.

Att jobba på kontor

Det var intressant att läsa två böcker tätt inpå varandra som utspelar sig på huvudpersonens arbetsplatser, det hör inte till vanligheterna (om man inte räknar in alla polisdeckare, men de tillhör en helt annan genre såklart).

Huvudpersonen är till en början utan jobb, något har hänt på den tidigare arbetsplatsen men läsaren får aldrig reda på vad. Hon är vilsen utan arbete och när hon så får en anställning börjar livet få mening och en riktning igen. Men otryggheten kvarstår, provanställningen måste avklaras innan hon kan koppla av.

Hon är ambitiös och tar sig uppåt i hierarkin, men genom hela berättelsen blir hon anonym, jag ser hennes handlingar även om mycket förblir outsagt men man kommer inte nära och får inte följa hennes tankegångar som när jag följde Isidor i tunnebanetågets förarhytt i Ola Nilssons bok.

Trots distansen jag känner till huvudpersonen så tänker jag hela tiden att hon inte verkar må bra, att hon förtränger både livet utanför kontoret men också distanserar sig i kontakten med sina kollegor på kontoret. Det framgår inte vad hon gör för att klättra uppåt - hon bara gör det utan att för den delen känna någon större tillfredsställelse, arbetsuppgifterna är överhuvudtaget ganska oklara.

Boken förmedlar bilden av en mycket osäker arbetsmarknad och i det känner nog många igen sig, och rädslan av att hamna utför är påtaglig. Intressant och mycket läsvärd blir mitt omdöme om boken även om jag gärna hade sett lite mer djup.



torsdag 13 augusti 2015

Isidor och Paula


Ola Nilssons korta roman är uppdelad i tre delar och i den första följer man Isidor i hans arbete som tunnelbaneförare och genom hans tankar känns det som om man sitter i förarhytten tillsammans med honom. Hans tankar rör sig ofta till Paula, hans kusin som tillbringar perioder på psyket och däremellan bor i en fönsterlös källarlokal där hon har skapat sitt hem.

Det starka bandet mellan kusinerna utvecklas i bokens andra del som utspelar sig i deras barndom. De heter Elin och Andreas och i deras fantasi är de hästarna Isidor och Paula. Fantasivärlden är et sätt att fly den verklighet de lever i. I boken spenderar de sommaren i Marstrand tillsammans med sina mammor och sin mormor, tre dominanta kvinnor, alla med mörka, destruktiva sidor som med alla medel måste döljas för omvärlden.

I bokens sista del är det Paula som står i fokus, som läsare hoppas jag att bardomens sår ska vara läkta, men det är den mörkaste delen av boken, och det hopp som ändå glimmade till under barndomen är svårt att finna i den nedårgående spiralen.

Jag gillar mycket hur författaren släpper in mig som läsare i huvudpersonens tankar, så att jag befinner mig där på plats. Det gäller speciellt första delen av boken, de andra delarna är det mer berättelsen i sig som tränger in i mig och gör det till en läsupplevelse i det kortare formatet.


måndag 10 augusti 2015

I hörlurarna - Blod rödare än rött

Om Arkan Asaads egen historia och tvångsäktenskapet med sin kusin som han berättar i romanform i Stjärnlösa nätter är mörk så är det ingenting mot faderns berättelse i Blod rödare än rött. Historien tar sin början i Irak 1970 och innehåller misshandel, död, våldtäkt, krigsinferno som allt beskrivs ingående och mycket detaljerat.

Resultatet är en otroligt gripande berättelse, om än råare än alla de deckare jag klagat på tidigare i sommar. Skillnaden är att att här känns det att det är på riktigt, kriget i Sadaam Husseins namn är ingen påhittad intrig för att roa läsare utan en brutal verklighet. Det är svårt att värja sig mot allt våld, vare sig det sker inom familjen eller av tränade soldater i Sadaams arme, men boken är en viktig påminnelse om att människors liv ser olika ut beroende på kultur och varifrån vi kommer och den historia som berättas i boken liknar säkert på ett eller annat vis den bakgrund många människor vi möter dagligen har.

Som ett extra plus är det Arkan själv som gör en mycket bra inläsning av boken!


söndag 9 augusti 2015

Insegui la tua stella är Sonjas sista vilja

När jag för ett tag sedan var på jakt efter en present till en italiensk kompis stötte jag på Insegui la tua stella vilket är översättningen av Sonjas sista vilja av Åsa Hellberg. Av vana tittar jag alltid på vem som gjort översättningen och då denna var av Alessia Ferrari som jag mött vid olika tillfällen avgjorde saken och jag köpte boken på studs.

Därefter kunde jag ju inte låta bli att själv låna boken när det gavs tillfälle (fast på svenska såklart). Bokens ide är riktigt kul, en medelålders kvinna, Sonja, avlider och testamenterar sin för omgivningen hittills okända förmögenhet till sina tre bästa väninnor. Dock är arvet villkorat och arvtagerskorna måste följa hennes instruktioner under de ett år för att sedan få del av arvet. På så vis hamnar de tre kvinnorna, alla ensamstående, i olika städer i Europa där de har varsitt personligt "uppdrag" at genomföra.

Det blir ändå alldeles för förutsägbart och "arbetet" löper relativt friktionsfritt för dem alla. Dessutom väntar såklart kärleken på var och en av de tre kvinnorna i deras nya hemländer. Även om de inte faller direkt i armarna på sina tilltänkta från början så är det uppenbart för läsaren att de fnuror som finns är missförstånd som kommer rätas ut innan boken när slut.

Lite för mycket feelgood för min personliga smak alltså, men superkul att den blivit översatt till italienska av Alessia!

lördag 8 augusti 2015

Vackra Nordirland


På vår årliga Irlandsresa bilade vi några dagar på den Nordirländska nordkusten. Bilderna är tagna med enbart några kilometers avstånd från varandra, och det är så fantastiskt vackert! För att vara den kallaste sommaren i mannaminne, så hade vi förhållandevis tur med vädret de dagar som verkligen räknades.
Dessutom hann jag för ovanlighets skull med att läsa samtliga böcker jag tagit med mig, och att läsa ett bok jag lånade på min svärmors lånekort på ett lokalbibliotek i Dublin samt att även börja på en av alla böcker min dotter köpte och slukade lika snabbt som hon slukar en Full Irish breakfast.
Närmsta tiden blir det därför ovanlig många böcker att läsa om här inne på bloggen - så håll till godo!

tisdag 4 augusti 2015

Mer semesterhorror men i ljudformat

Så var det det där med deckarna och deras lättillgänglighet igen. När jag sitter och letar efter något lättlyssnat i Mofibo appen så är det många deckare som syns på framträdande plats och det går så lätt att klicka och välja en av dem.

Märkta för livet är Emelie Schepps debutroman. Det är en otäck historia om människosmuggling och ett totalt hänsynslöst utnyttjande av barn. När stadens åklagare dessutom blir personligt indragen kan precis vad som helst hända och inga våldsmetoder skyrs. Ingenting för den med svaga nerver.
Vår egen lilla hemlighet är Ninni Schulmans fjärde deckare som utspelar sig i Hagfors. Jag har läst de tidigare delarna och tycker det har varit trevligt att följa de olika karaktärerna. Fast i denna delen börjar jag reta mig rejält på ett par stycken av dem.

Ett försvinnande leder till fler följdbrott och frågan är om brotten hänger ihop eller inte. Historien blir skrämmande när familjeförhållandena i en fyrbarnsfamilj på orten blir allt värre. Förra boken, Svara om du hör mig, blev jag inte imponerad av heller, men jag kan inte minnas att jag blivit lika illa berörd i tidigare delar av serien




För resterande semesterdagar har jag nu ansträngt mig för att leta upp ett par läsvärda icke-deckare att lyssna på. De som är nerladdade i väntan på lyssning är Blod rödare än rött av Arkan Asaad, uppföljaren till Stjärnlösa nätter som berörde mycket en julinatt för tre år sedan, samt Och bergen svarade av Khalid Hosseini. Nu återstår att se hur mycket tid till lyssning det blir innan semestern är över för denna gången.