Mysläser

I Göteborg pågår bokmässan och de är inte utan att man är lite avundsjuk som alla som är där. I Italien börjar det bli höst, det känns på morgnarna även om dagarna fortfarande är vackra och soliga och idag passade jag på att ta lite sy-bilder på vår gård.

Jag mysläser just nu Elly Griffiths The Ghost Fields, och draaar verkligen ut på det för jag vill aldrig att den ska ta slut.Hon är så bra!

Klassik deckare från biblan

När alla mina medtagna böcker på Irlandssemestern var utlästa och jag inte hittade något som lockade i bokhandeln återstod biblioteket. Vi skulle ändå dit för att låna en dator för att checka in på flyget. Svärmor ställde sitt lånekort till förfogande och med bara två dagar kvar av semestern gällde det att hitta något i ett kortare format.

Valet föll på en Maigretdeckare av Georges Simenon, Lock No. 1, nyöversatt och nyutgiven av Penguin som håller på att ge ut samtliga hans böcker.

Mer av en mysdeckare än moderna deckare även om brotten kan vara nog så grymma. Ducrau som äger ett stort transportbolag baserat på floden Seine blir knivhuggen och knuffad i vattnet för att drunkna, men räddas i sista sekunden och för att finna den skyldiga för brottet samt de brott som följer därpå gör Maigret mer eller mindre Ducrau sällskap dygnet runt. Verkar vara ett lockande sätt att arbeta på i jämförelse med dagens deckare där allt ska hända i expressfart.

Underhållande, men lite frustrerande att behöva läsa under press. Språket är dessutom ganska avancerat och jag fick slå upp flera ord för att hänga med, mest detaljer rörande sjöfart dock.

Den irländska biblioteksfilialen var en positiv och trevlig överraskning. Den var inte stor, men fylld med ny litteratur för alla åldrar- någon måste göra ett jättejobb med att gallra ut gamla böcker där.

Filmen först

Jag hade precis börjat läsa boken Paper Towns av John Green när tillfälle uppstod att se den nyutkomna filmen odubbad. I normala fall skulle jag nog ha väntat, men det är så sällan jag kan se orginalfilmer på bio och en nästan 13-åring i min närhet ville absolut inte vänta. Filmen är söt, men är man 13 är det en film att verkligen älska. Margo är en ganska osympatisk tjej tycker jag, men resten är sköna lite halvnördiga tonåringar på sitt livs äventyr. Eftersom boken lär skilja sig en del från filmen (enligt de två medföjande experterna) så är det nog värt att läsa klart boken.

Att jobba på kontor

Det var intressant att läsa två böcker tätt inpå varandra som utspelar sig på huvudpersonens arbetsplatser, det hör inte till vanligheterna (om man inte räknar in alla polisdeckare, men de tillhör en helt annan genre såklart).

Huvudpersonen är till en början utan jobb, något har hänt på den tidigare arbetsplatsen men läsaren får aldrig reda på vad. Hon är vilsen utan arbete och när hon så får en anställning börjar livet få mening och en riktning igen. Men otryggheten kvarstår, provanställningen måste avklaras innan hon kan koppla av.

Hon är ambitiös och tar sig uppåt i hierarkin, men genom hela berättelsen blir hon anonym, jag ser hennes handlingar även om mycket förblir outsagt men man kommer inte nära och får inte följa hennes tankegångar som när jag följde Isidor i tunnebanetågets förarhytt i Ola Nilssons bok.

Trots distansen jag känner till huvudpersonen så tänker jag hela tiden att hon inte verkar må bra, att hon förtränger både livet utanför kontoret men också distanserar sig i kontakten med sina kollegor på kontoret. Det framgår inte vad hon gör för att klättra uppåt - hon bara gör det utan att för den delen känna någon större tillfredsställelse, arbetsuppgifterna är överhuvudtaget ganska oklara.

Boken förmedlar bilden av en mycket osäker arbetsmarknad och i det känner nog många igen sig, och rädslan av att hamna utför är påtaglig. Intressant och mycket läsvärd blir mitt omdöme om boken även om jag gärna hade sett lite mer djup.

Isidor och Paula

Ola Nilssons korta roman är uppdelad i tre delar och i den första följer man Isidor i hans arbete som tunnelbaneförare och genom hans tankar känns det som om man sitter i förarhytten tillsammans med honom. Hans tankar rör sig ofta till Paula, hans kusin som tillbringar perioder på psyket och däremellan bor i en fönsterlös källarlokal där hon har skapat sitt hem.

Det starka bandet mellan kusinerna utvecklas i bokens andra del som utspelar sig i deras barndom. De heter Elin och Andreas och i deras fantasi är de hästarna Isidor och Paula. Fantasivärlden är et sätt att fly den verklighet de lever i. I boken spenderar de sommaren i Marstrand tillsammans med sina mammor och sin mormor, tre dominanta kvinnor, alla med mörka, destruktiva sidor som med alla medel måste döljas för omvärlden.

I bokens sista del är det Paula som står i fokus, som läsare hoppas jag att bardomens sår ska vara läkta, men det är den mörkaste delen av boken, och det hopp som ändå glimmade till under barndomen är svårt att finna i den nedårgående spiralen.

Jag gillar mycket hur författaren släpper in mig som läsare i huvudpersonens tankar, så att jag befinner mig där på plats. Det gäller speciellt första delen av boken, de andra delarna är det mer berättelsen i sig som tränger in i mig och gör det till en läsupplevelse i det kortare formatet.

I hörlurarna - Blod rödare än rött

Om Arkan Asaads egen historia och tvångsäktenskapet med sin kusin som han berättar i romanform i Stjärnlösa nätter är mörk så är det ingenting mot faderns berättelse i Blod rödare än rött. Historien tar sin början i Irak 1970 och innehåller misshandel, död, våldtäkt, krigsinferno som allt beskrivs ingående och mycket detaljerat.

Resultatet är en otroligt gripande berättelse, om än råare än alla de deckare jag klagat på tidigare i sommar. Skillnaden är att att här känns det att det är på riktigt, kriget i Sadaam Husseins namn är ingen påhittad intrig för att roa läsare utan en brutal verklighet. Det är svårt att värja sig mot allt våld, vare sig det sker inom familjen eller av tränade soldater i Sadaams arme, men boken är en viktig påminnelse om att människors liv ser olika ut beroende på kultur och varifrån vi kommer och den historia som berättas i boken liknar säkert på ett eller annat vis den bakgrund många människor vi möter dagligen har.

Som ett extra plus är det Arkan själv som gör en mycket bra inläsning av boken!

Insegui la tua stella är Sonjas sista vilja

När jag för ett tag sedan var på jakt efter en present till en italiensk kompis stötte jag på Insegui la tua stella vilket är översättningen av Sonjas sista vilja av Åsa Hellberg. Av vana tittar jag alltid på vem som gjort översättningen och då denna var av Alessia Ferrari som jag mött vid olika tillfällen avgjorde saken och jag köpte boken på studs.

Därefter kunde jag ju inte låta bli att själv låna boken när det gavs tillfälle (fast på svenska såklart). Bokens ide är riktigt kul, en medelålders kvinna, Sonja, avlider och testamenterar sin för omgivningen hittills okända förmögenhet till sina tre bästa väninnor. Dock är arvet villkorat och arvtagerskorna måste följa hennes instruktioner under de ett år för att sedan få del av arvet. På så vis hamnar de tre kvinnorna, alla ensamstående, i olika städer i Europa där de har varsitt personligt "uppdrag" at genomföra.

Det blir ändå alldeles för förutsägbart och "arbetet" löper relativt friktionsfritt för dem alla. Dessutom väntar såklart kärleken på var och en av de tre kvinnorna i deras nya hemländer. Även om de inte faller direkt i armarna på sina tilltänkta från början så är det uppenbart för läsaren att de fnuror som finns är missförstånd som kommer rätas ut innan boken när slut.

Lite för mycket feelgood för min personliga smak alltså, men superkul att den blivit översatt till italienska av Alessia!

Vackra Nordirland

På vår årliga Irlandsresa bilade vi några dagar på den Nordirländska nordkusten. Bilderna är tagna med enbart några kilometers avstånd från varandra, och det är så fantastiskt vackert! För att vara den kallaste sommaren i mannaminne, så hade vi förhållandevis tur med vädret de dagar som verkligen räknades.
Dessutom hann jag för ovanlighets skull med att läsa samtliga böcker jag tagit med mig, och att läsa ett bok jag lånade på min svärmors lånekort på ett lokalbibliotek i Dublin samt att även börja på en av alla böcker min dotter köpte och slukade lika snabbt som hon slukar en Full Irish breakfast.
Närmsta tiden blir det därför ovanlig många böcker att läsa om här inne på bloggen - så håll till godo!

Mer semesterhorror men i ljudformat

Så var det det där med deckarna och deras lättillgänglighet igen. När jag sitter och letar efter något lättlyssnat i Mofibo appen så är det många deckare som syns på framträdande plats och det går så lätt att klicka och välja en av dem.

Märkta för livet är Emelie Schepps debutroman. Det är en otäck historia om människosmuggling och ett totalt hänsynslöst utnyttjande av barn. När stadens åklagare dessutom blir personligt indragen kan precis vad som helst hända och inga våldsmetoder skyrs. Ingenting för den med svaga nerver.

Vår egen lilla hemlighet är Ninni Schulmans fjärde deckare som utspelar sig i Hagfors. Jag har läst de tidigare delarna och tycker det har varit trevligt att följa de olika karaktärerna. Fast i denna delen börjar jag reta mig rejält på ett par stycken av dem.

Ett försvinnande leder till fler följdbrott och frågan är om brotten hänger ihop eller inte. Historien blir skrämmande när familjeförhållandena i en fyrbarnsfamilj på orten blir allt värre. Förra boken, Svara om du hör mig, blev jag inte imponerad av heller, men jag kan inte minnas att jag blivit lika illa berörd i tidigare delar av serien




För resterande semesterdagar har jag nu ansträngt mig för att leta upp ett par läsvärda icke-deckare att lyssna på. De som är nerladdade i väntan på lyssning är Blod rödare än rött av Arkan Asaad, uppföljaren till Stjärnlösa nätter som berörde mycket en julinatt för tre år sedan, samt Och bergen svarade av Khalid Hosseini. Nu återstår att se hur mycket tid till lyssning det blir innan semestern är över för denna gången.

En regning semester

Det är inte bara i Sverige som sommaren till stora delar är kall och regnig. Beskrivningen stämmer även på Irland, där vi befinner oss med släkten. Min läsplatta är dock laddad så i väntan på hål i molntäcket läser jag en bra bok.

 Bild från fjolårets tillika regniga Irlandsresa

Jag är speciellt nyfiken på Sonjas sista vilja av Åsa Hellberg. Jag ska förklara varför när jag är redo att skriva om boken hemma igen.

Därutöver tänkte jag läsa Linjen av Elsie Karlsson och Isidor och Paula av Ola Nilsson, vilka jag inte läst så mycket om i förväg.

Jag har inte helt paus från deckarläsningen då jag i mobilen emellanåt lyssnar på Emelie Schepps debutroman Märkta för livet.

Senaste numret av Vi Läser damp ner i perfekt tid för att fungera som reselektyr, den kan man ju dessutom återkomma till hela semestern och hämta läslust från!

Med tanke på var jag befinner mig så är det ju inte otroligt att en eller annan bok på engelska slinker emellan då besöken i lokala bokhandeln är en viktig del av semestern. 

Hon som älskade honom

Malena har passerat trettio med marginal, hon har inget riktig lyckat förhållande i bagaget utan känner att hon mest dragits med i vännernas och samhällets förväntningar på hur hon ska leva och efter det senste uppbrottet lever hon ensam i storstaden. Ljuden från pågående vägbygge utanför lägenheten blir för mycket och hon mer eller mindre flyr ut till en stuga i skogen. Men även skogen är främmande för henne och hon har svårt att finna ro, nya ljud och framförallt djur skrämmer även där. Fast i skogen finns också Nathan som förklarar och hjälper Malena så gott han kan med att mota ut fladdermöss eller byta takpannor efter behov.

Dragningskraften mellan de båda blir kraftig, men den är farlig för dem båda - de har båda för mycket att riskera, och Malena gör sig beredd att fly igen.

Sara Kadefors har skrivit en tidstypisk kärleksroman, där inget är enkelt eller en dans på rosor. Starkt och bra - jag har hittills aldrig blivit besviken på någon av hennes romaner och gillar mycket att hon inte sitter fast i någon gener utan varje gång överraskar med en genuint bra historia!

Koltrastens sång

Jag tycker mycket om Linda Olssons böcker och I skymningen sjunger koltrasten är inget undantag. Följande text om boken skrev jag för sommarnumret av SWEAbladet Milano.

De tre huvudpersonerna i boken har en hel del gemensamt. De är alla tre ensamma människor som på ett eller annat sätt blivit lite tilltufsade av livet, de älskar böcker och dessutom bor alla tre i samma trappuppgång. De skulle säkert kunna fortsätta leva bakom varsin dörr och knappast bli varse varandras existens om inte en bokförsändelse en dag hamnar hos Elias istället för hos nyinflyttade Elisabeth som har samma efternamn. Elisabeth har stängt sin dörr och inte tänkt öppna den igen oavsett vad som händer, och det gör hon inte heller när Elias först kommer med paketet men för Elias blir hon en fantasi som flyter in i hans serietecknande och tar skepnad av en koltrast. 

När Elisabeth en dag ser genom fönstret hur Elias råkar illa ut så rusar hon ut för att hjälpa honom. På så vis möts de till slut och tillsammans med den före detta antikvariats ägaren Otto, utformar de en till att börja med mycket skör gemenskap. Mycket långsamt och med böckernas hjälp kommer de tre grannarna varandra in på livet och läsaren får ta del av deras levnadsöden. Det är en mycket stark bok om ensamhet men också om att våga möta sig själv och andra människor.

Semesterläsning på stranden

Innan vi gav oss iväg på nästa semesterresa, vilken var de två obligatoriska veckorna vid adriatiska havet på Italiens östkust, beställde barnen ett stort gäng barn- och ungdomsböcker som till allas stora glädje dök upp samma dag som åkte hemifrån. Strandliv, vattensport, god mat och bra läsning. Behöver jag säga att dessa två veckor är årets avkoppling för min del!

Även jag passade på att läsa ungdomslitteraur. Det blev tre titlar på engelska. Looking for Alaska är min andra bok jag läser av John Green. Den når inte riktigt upp till The Fault in our Stars, men oj vilken författare säger jag bara! Vilka böcker han skriver, totalt orädd för svåra ämnen som död och sjukdom. Och så en del kärlek så är man helt fast. 

The Ocean at the end of the Lane av Neil Gaiman blev lite av en besvikelse då jag bara hört gott om den hade jag extremt höga förväntningar. En man besöker sin barndoms gata och i hans minne återupplever han de märkliga händelserna från uppväxten, frågan är väl vad som egentligen hände och vad som är frukten av ett ganska ensamt barns resa i fantasin. 

John Boyne skriver även han bra böcker för barn och ungdomar. Stay where you are and then Leave utspelar sig under första världskriget. Alfie som fyllde fem precis när kriget bröt ut börjar efter några år undra vad som egentligen hänt med hans pappa som dragit ut i kriget och när han misstänker att de vuxna i hans närhet inte ger honom sanningsenliga svar på alla hans frågor bestämmer han sig för att ge sig ut på ett hemligt uppdrag...

Semesterhorror

 

Barnens tre månader långa sommarlov började med en Sverigeresa, som kanske slog rekord i kyla kalla dagar. Vi var som vanligt flitiga besökare på biblioteket, men jag hade jag tagit med mig Stalker som jag lånat av en kompis i Italien och sedan hittade jag Lejontämjaren hemma hos mina föräldrar, så det blev inga bibliotekslån alls för mig. Mycket obehaglig läsning, båda böckerna...

Och nu måste det bli ett slut på denna sortens böcker för min del, jag tycker nästan det är obehagligt att gå och lägga mig på kvällen när jag vet att det är en obehaglig historia som väntar. Jag upplever att morden generellt bara blir värre och värre och att brotten främst drabbar de allra oskyldigaste, i många fall även barn, i många deckarserier - för att roa mig räcker det med ett litet brott som löses i bästa pusseldeckarstil. Problemet är att deckarna är så lättillgängliga, det är de som finns att låna på e-biblioteket och att lyssna på via lyssnartjänsterna i telefonen (jag har Mofibo) så om jag inte har något annat för händerna så faller jag dit gång på gång.

Det går nog inte att tröttna

Fantastiska dagar i Venedig, en stad det är omöjligt att tröttna på! Vi bodde några dagar på Lido di Venzia och det visade sig vara en lyckoträff när värmeböljan slog till. Barnen var nöjda med att kunna svalka sig i havet och vi vuxna med ett par timmars vila på eftermiddagarna. Dessutom - att se Venedig från vattnet ger ett annat perspektiv än att bara vandra runt till fots.

Böcker jag inte läst i vår

Jag fick den prisade boken Life After Life av Kate Atkinson i present i påskas. Jag gillar idén med boken, men upplever den inte speciellt originell. Filmerna Sliding doors och Lola rennt var väl på inget vis först ut de heller med att beskriva tillfälligheternas inverkan på handlingens utveckling när de kom 1998. Men de hade stor påverkan på mig och får mig att tänka att konceptet passar mig bättre i filmformatet än i bokform. Jag tycker att boken är rörig med korta kapitel innan det börjar om från början igen, eller hoppar till en ny tidsperiod bakåt eller framåt i tiden. Efter en tredjedel la jag ner den.

Sedan någon månad tillbaka prenumererar jag på lästjänsten mofibo som erbjuder både e-böcker i text och ljudböcker. Jag använder den i min telefon och bara till att lyssna på ljudböcker. Eftersom jag lyssnar när jag kör bil, sitter och syr, stryker etc så hinner jag lyssna på en hel del böcker. Än så länge tycker jag kanske det är lite si och så med inflödet av nya titlar till mofibo, men har genom att bläddra igenom arkivet ändå hittat en hel del intressanta titlar. Mofibo erbjuder väldigt många titlar på engelska, men jag har svårt att vänja mig vid deras sätt att läsa in böcker vilket jag tycker skiljer sig från svenska ljudböcker. Då är ändå engelskan ett levande språk för mig som jag använder i min vardag.

Jag försökte lyssna på Meryl Streeps (som jag gillar!) inläsning av Colm Tóbaíns (som jag gillar!) The Testiment of Mary men det som verkar som en behaglig berättarröst till att börja med, blir otroligt sövande och enformig efter ett tag. Trots att det är en kort berättelse så gav jag upp när jag redan startat från början 3 gånger och inte lyckades hålla koncentrationen uppe för att ta mig igenom boken.

Beckomberga

Vilken fin bok Sara Stridsbergs har skrivit! Och vilken kärlek den unga tjejen har till sin pappa Jimmie Darling som inte riktigt förmår att älska tillbaka med samma självklarhet som barnet, trots det viker hon inte en centimeter från hans sida.

En bok att läsa sakta för att den ska sjunka in och gripa tag. Den sista delen om vad som hände med alla patienter efter psykiatrireformen då Beckomberga stängdes är speciellt stark.

Äntligen utflykt

I helgen som gick har vi strosat runt och ätit gott i Nice som inte ligger speciellt långt bort. En nyhet för oss var att vi tog tåget för att slippa trängsel på motorvägen när det var långhelg. Det fungerade toppen, vad skönt det var att slippa köra! Helgen var ljuvlig, trots att det inte var speciellt varmt. Vi hade tagit in på ett två stjärnigt hotell där vi bodde även för 5 år sedan när vi var i Nice. Ingen lyx på något vis, men det ligger mitt på gågatan ett stenkast från strand, centrum och restauranger (bild från hotellet längst upp till vänster).

Eftersom vi har ytterligare en utflykt att se fram emot innan sommaren kommer på riktigt känns de som vi äntligen har återupptagit vanan att ibland ge oss ut på helgutflykt efter ett mycket långt uppehåll.  

Vad har jag läst?

Oj, det har gått precis två månader sedan jag ens skrev ner vad jag läst... Två intensiva månader under vilka jag renoverat, flyttat, städat och skrubbat, haft storbesök i nya huset och samtidigt snörvlat i kapp med så många andra i dessa pollentider. Men bara jag sätter mig ner och funderar och kommer på vad jag har läst så kommer det nog ett och annat blogginlägg här :)

Sluta inte nu!

Efter att ha läst och fascinerats av Sofia Nordins två böcker En sekund i taget och Spring så fort du kan så hade jag bråttom att läsa även del tre Som om jag vore fantastisk som kommit ut tidigare i år. Boken överger Hedvig på gården och följer Ella på resan mot Umeå. Problemet med boken är att en massa nya element införs och Ella hinner inte hela vägen fram till Umeå, boken blir en lån transportsträcka och efter att ha läst klart har jag fler frågor än svar, men när jag googlar om den så hittar jag informationen att bara tre delar är planerade?! Är det möjligt att lämna sina läsa med ett så öppet slut? Jag känner mig vilsen och vill speciellt veta hur det går för Hedvig. Please, Sofia Nordin, skriv en bok till och knyt ihop slutet, jag står inte ut med ovissheten!