Att lova mycket

Förra veckan kändes det mer eller mindre livsnödvändigt att lämna utrymme på bloggen för lite italienskt vardagsliv. Nu, när jag sitter instängd mellan huset fyra väggar med ett sjukt barn och dessutom är gräsänka hela veckan, känns det mindre angeläget... Jag kommer iaf ut två gånger om dagen eftersom barn nr 2 ska till och från skolan. Som tur är stora nog att klara sig själv hemma en stund, annars vet jag inte hur jag skulle ha löst det. Det finns dock ingen anledning att misströsta, det kommer säkert andra dagar när det faktiskt finns något att säga även om det känns lite tröstlös just nu.