torsdag 29 september 2011

30 blankt - inofficiellt rekord (?)

Det finns en självklar gren som borde ingå i ett VM för bokbloggare, eller boknördar i allmänhet. Idag har jag satt ett personliga rekord som lämnar utrymme att förbättras ytterligare lite

Grenen jag talar om är givetvis Bygga-Billy-Bokhylla på kortast möjliga tid. Perfekt för oss boknördar som ständigt verkar ha behov av påfylling av denna vara och därför helt automatiskt blir något av experter i grenen.

Dagens resultat: 30 minuter blankt från uppackad hylla tills dess den stod på tilltänkt plats. Det finns givetvis utrymme att förbättra tiden om jag nästa gång även lägger fram verktygen och slipper vimsa runt och leta så fort behov uppstår.

Någon mer som känner sig manad och ställer upp som motkandidat till mästartiteln? :)

tisdag 27 september 2011

Det goda inom dig

Det är oerhört fascinerande när en författare lyckas skildra ett tragiskt skeende eller livsöde och man som läsare ändå lägger ifrån sig boken med känslan att det framför allt är en vacker bok. Språket i Det goda inom dig av Linda Olsson är inte bara vackert, det ger ett skyddande hölje mot historiens brutalitet.

Genom tillbakablickar får läsaren ta del av Mariannes historia och hur hela hennes liv egentligen har gått ut på att fly. Att hon både mentalt och fysiskt byggt upp murar mot sitt förflutna, murar som rämnar en efter en och som leder till ny flykt mot nya platser där hon kan börja om och bygga nytt liv och därmed begrava minnena. Igen. Inte lycka, men oåtkomlighet tycks vara hennes mål med tillvaron.

Men mötet med pojken Ika förändrar livet. Han stör inte, tvärtom blir hans närvaro en viktig del av livet. De är två trasiga människor som möts i olika faser av livet om än med olika behov så framför allt finner de ett behov av varandra.

Det blev ganska kort om en bok som berör starkt, men det är en bok som jag inte vill peta så mycket i och som jag är glad att jag inte visste något om innan jag läste den, där varje sida är ny och vad som helst kan hända - eller inte hända.

Fler bloggare som gillar boken är YlvaEnligt O och Joanna.

lördag 24 september 2011

Till e-bokens lov (igen)

Det finns fler och fler barnböcker att låna via elib. Just nu finns till exempel alla LasseMaja och alla Gyllene Knorren böckerna till lån. Av barnböcker är det fortfarande mest storsäljarna som finns men vi är inte kräsna utan bara glada över att ha ett större utbud av svenska böcker att välja mellan. Toppen, tycker dottern som just läst nyaste LasseMaja mysteriet Simborgarmysteriet. Fast när hon läser en bok på 20-30 min så känns det klart lite begränsande att bara få låna 2 i veckan som mitt bibliotek erbjuder - så det blir till att blanda lån med köp. Barnböcker läses om och om igen i vårt hus så det kan vara värt att köpa några av dem och utnyttja lånen till mina böcker.

Någon har stulit sakerna i värdeskåpen i badhuset. Är det en komplott som ligger bakom stölderna eller har vi med en ensam gärningsman att göra? Den får betyg 10 av 10 för att den var kul, är det korta omdöme jag får ur henne.


Historien upprepar sig

På skoldagar får jag minsann både tjata på och dra i barnen för att få dem att stiga upp vid 7-tiden. När det är helg står de vid min säng vid samma tid och frågar om de får titta på TV. Idag svarade jag: Nej, gå tillbaka till sängen och läs en stund först varpå dottern svarar: Det har jag redan gjort! 

Hur är det möjligt? Tänk om det gick att få dem så lätt på vardagarna!

För övrigt har jag idag beställt en em på spa med vännerna att lysa upp gråa november med. Känns ganska ok faktiskt :)

torsdag 22 september 2011

Rymmaren

Jag ska väl erkänna att jag började läsa Tomas Bodström mest i brist på annat. Sen dök det plötsligt upp en hel massa böcker som jag ville läsa och jag började känna mig ganska stressad över att läsa klart Rymmaren för att få börja på något av allt det där andra som pockar på uppmärksamheten just nu. Trots de förutsättningarna lyckades boken hålla kvar mitt intresse ända till slutet.

Boken börjar direkt på första sidan med ett mord i likhet med många andra deckare. Sen slutar likheterna för fokus i Rymmaren ligger inte på att lösa brottet. Istället är det en svindlande resa rakt in i rättsväsendets korridorer.

Tomas Bodström har ju en minst sagt unik kompetens med kännedom om både advokatyrket och politik på allra högsta nivå. Här lyfts det fram hur polis, åklagare, advokater, politiker och kriminalvård alla har sin egen agenda och det är långt ifrån säkert att de drar åt samma håll i ett och och samma ärende. Även journalisternas roll finns med på ett hörn. Det var häftigt att läsa en deckare där inte hela fokus ligger på polisens arbete, eller åklagarens som i vissa fall - utan där verkligen allas roll finns med.

Istället för att jobba mot samma mål så jobbar man mot varandra, smutskastar och går bakom ryggen även på nära kollegor. Jag tycker Bodström gör det väldigt skickligt. Bokens karaktärer är väldigt mänskliga och det är lätt att föreställa sig att de faktiskt skulle kunna gå till som det gör i boken även om det är ett ganska skrämmande scenario. Det är riktigt komiskt att en f d justitieminister gör just justitieministerkaraktären till en så patetisk figur som Gerd, som faktiskt inte har en aning om vad hon sysslar med och vilka konsekvenser hennes beslut får utan vars första prioritet är att till varje pris hänga kvar vid sin post (och därmed slippa bli landshövding i Norrbotten).

När boken går mot sin upplösning så är jag inte ett dugg intresserad av vem som begick mordet i bokens inledning. Jag är väldigt imponerad av hur Bodström får ett sådant flyt i berättelsen trots att han faktiskt frångår det som man som som läsa från början förväntar sig skall vara dess kärna.

onsdag 21 september 2011

Kontraster

Igår lyssnade jag klart på den andra Harry Hole-boken, Kackerlackorna, av Jo Nesbø, och slutet i alls sin fruktansvärda brutalitet lämnade mig väldigt ill till mods. Harry Hole hade flera gånger trott sig vara mördaren på spåret bara för att det i sista stund skulle inträffa något som fick utredningen att ändra riktning. Efter ett antal ovanligt grymma och i detalj planerade mord så är ändå lösningen tillslut nära. Harry Hole verkar gilla att spela ensam hjälte (mitt intryck efter två böcker) vilket givetvis leder till extremt farliga situationer i upplösningen. Dessutom är slutet i detta fallet otroligt filmiskt skrivet så jag hade väldigt svårt att värja mig för de brutala synerna som uppstod inne i huvudet när jag lyssnade. När man lyssnar kan man ju inte heller skumma text för att undgå de värsta detaljerna. Hu.


Jag har laddat med fler Nesbø till bilen, men som tur är har jag även lite annat, för jag hade inte klarat av en lika brutal historia ovanpå Kackerlackorna. Så jag har vänt inriktning tvärt och började lyssna på Sirila gentlemän sökes av Karin Brunk Holmqvist istället. Kontrasten kunde inte vara större - och oj vilken trevlig lyssning. Jag har givetvis inte hunnit lyssnat så långt ännu, men det är en ren njutning att lyssna på tanterna Alma och Margits småprat, vardagsbestyr och funderingar. Ser riktigt fram emot mer bilkörning i veckan :)

måndag 19 september 2011

Vilken bokhöst 3

Sist men inte minst så kommer det ju en himla massa deckare att se fram emot emot i höst. 2 av dem är dessutom redan på väg till mig!

Jag älskade de inledande böckerna i Stefan Tegenfalks trilogi och jag kan knappt bärga mig tills upplösningen Den felande länken ligger i min brevlåda inom kort. De två första böckerna har bjudit på bra deckargåtor men avslutats på ett sätt som öppnar för en spännande fortsättning i boken efter.

Camilla Läckberg - Änglamakerskan : Jag ska erkänna att Läckberg egentligen hör till de deckarförfattarinnor vars evighetsserier inte länge lockar speciellt, men jag tänkte att vi är många i familjen som brukar läsa henne, ställde upp i en tävling på boktipset.se och nu ligger även den i posten på väg till en brevlåda i min (inte omedelbara) närhet.

Personligen har jag även en hel massa Harry Hole deckare av Jon Nesbö att se fram emot eftersom jag bara är på tvåan. Har man redan läst alls får man vänta till nästa år på att Gengångare ska komma på svenska, men den går ju såklart bra att läsa även på norska (Gjenferd) för den som har svårt att tåla sig.

Jag har svårt att släppa några av mina engelska favoriter även om både författarna och deras detektiver börjar bli till åren komna. Därför ser jag mycket fram emot att läsa The Vault - Ruth Rendells senaste Wexford mysterium och hoppas på att den där mys-engelska-deckar-känslan ska infinna sig.

Dessutom fortsätter jag nog läsa några av Maria Langs deckare, men hur det i övrigt går med läsningen av klassiska deckare beror på vad tiden räcker till, men där återstår en del som jag är sugen på.

Jag tycker jag har ovanligt mycket planerad läsning inför hösten. Får se hur det går. Helt säkert är att det kommer dyka upp en hela massa böcker däremellan som pockar på uppmärksamhet och vill bli lästa. Hösten är min klart bästa läs-årstid och det ser så här långt mycket lovande ut - känner mig lite som ett barn på julafton när jag tänker på alla bra böcker som skall läsas framöver :)

Vilken bokhöst 2

Ungdomsböcker - detta skall bli hösten då jag läser böcker för ungdomar och unga vuxna. Ibland har jag perioder då jag läser ungdomsromaner, men nu är det ett tag sedan sist och jag ser fram emot att att återuppta! Fast än så länge ligger de hemma hos mina föräldrar, men just när hösten är som gråast och tristast (och jag fyller år!) så tänkte jag att de ska packas i en resväska och följa med hem till mig och lysa upp min tillvaro.

Jessica Schiefauers - Pojkarna : Denna ser jag väldigt mycket fram emot att läsa. Magi, stark vänskap och kärlek lovar mycket!
Lina Forss - Kär i kärleken : Låter så typiskt tonårig med en riktig berg- och dalbana bland känslorna.
Katerina Janouch - Jonnas bok
Åsa Anderberg Strollo - Hoppas : Om att bara sticka iväg och lämna allt det jobbiga bakom sig. Hög igenkänningsfaktor hos många antar jag, även om de flesta av oss aldrig tog steget så drastiskt som Jonna i boken.

Jag har tävlat en hel del på sista tiden (men bara i tävlingar där vinsten är en bok som jag verkligen vill vinna - jag har ingen lust att stoppa bokhyllan full med böcker som sedan aldrig blir lästa). Jag har också haft stor tur och ungdomsböckerna är resultatet av två tävlingar. De tre första vann jag i ett paket på boktipset.se och Hoppas inne hos enligt O där det inför bokmässan i helgen pågår en kavalkad av tävlingar, författarintervjuer och andra läsinspirerande blogginlägg.


lördag 17 september 2011

Vilken bokhöst 1

Vilken bokhöst det artar sig till!

I början av sommaren var jag lite desperat efter nyutgivna böcker men hittade verkligen ingenting som jag kände någon riktig lust att läsa. Nu står plötsligt en massa gamla favoriter på rad med nyutgivna böcker som alla skriker i kör Läs mig - nej mig, välj mig först!


Chistine Falkenland - Sfinx : Har jag redan hunnit läsa och älskade som vanligt språket, men har svårt att bestämma mig för vad jag ska tycka om handlingen.
Marie Hermanson - Himmelsdalen : Detta är den bok jag mest längtat efter! Hermanson har låtit vänta på sig och jag har abstinens efter att läsa henne igen, där brukar man inte bli besviken och recensionerna har varit mycket lovande. Dessvärre ser det ut som jag får vänta på att få den transporterad i november då den inte finns som e-bok. Desto roligare att jag vunnit ett presentkort på adlibris på Fru E's blogg som kommer bidraga till detta bokinköp :)
Linda Olsson - Det goda inom dig : Ligger just påbörjad på min läsplatta. Har stora förhoppningar efter hennes två tidigare.
Anna-Karin Palm - Snöängel : Ytterligare en en svensk kvinna som producerat flera fantastiska historier och vars nya lovar mycket. Ligger snart och väntar att bli läst på min läsplatta!
Helena von Zweigbergk - Anna och Mats bor inte här längre : Ur vulkanens mun kröp fick verkligen obehaget att krypa under skinnet och det ska bli väldigt intressant att följa den familjen och se vad som hänt. Det är svårt att föreställa sig att deras situation skulle ha förvärrats efter vad de gick igenom på den där semesterresan till Sicilien för några år sedan.

Jag säger bara svenska kvinnliga författare - om jag för resten av mitt liv bara skulle få läsa böcker från en typ av författare så blir det utan tvekan svenska kvinnliga författare!


Tidig lördag

Här har vi ingen sovmorgon trots att det är helg. Det är konstigt att barnen måste väckas klockan 7 på vardagar men att de stiger upp innan 7 på helgen... Ibland somnar jag om, men idag låg jag och läste i en timma innan jag steg upp och hängde tvätt. Nu har vi ätit frukost och jag har suttit framför datorn en stund. Nu undrar jag bara om det är ok att gå ut och klippa gräset. Det är nämligen knäpp tyst här ute och det kan ju hända att några av grannarna faktiskt fått en välförtjänt sovmorgon och helst inte vill bli störda. Jag tror jag kompromissar genom att ta en kopp kaffe innan jag går ut i trädgården.

Trevlig helg!

Bluffen

När jag läste Fru E's blogginlägg med den talande titeln När uppläsaren stjälper en roman med potential häromdagen så kom jag osökt att tänka på att det som tur är även kan vara tvärt om. Jag hade inte riktigt bestämt mig för om jag skulle blogga om Bluffen, men när jag läste Fru E så kände jag instinktivt att jag ville lyfta fram en bok där inläsningen ger en dimension till boken och som faktiskt höjer dess underhållningsväde.

Tidigt i somras fick jag ett recensionsexemplar av Unni Drougges  roman Bluffen som ljudbok av förlaget Massolit (tack!). Sommaren är egentligen en period då jag inte lyssnar lika mycket på böcker som under resten av året, men storyn i boken är perfekt för ljudboksformatet och jag har lyckades sno åt mig lite studer här och där att lyssna på den medan barnen har sysslat med annat.

Det är en dråplig och otroligt skruvad historia som jag tror jag hade haft mycket svårt för att läsa i tryckt format. Jag uppfattar boken som en komisk bok och det tycker jag oftast känns ganska krystat att läsa. Men Katarina Ewerlöf gör ett fantastiskt jobb (som vanligt) som inläsare och lyckas verkligen levandegöra berättelsen som ofta leder till skratt hos mig som lyssnare. Jag kan inte låta bli att undra hur bokens huvudpersoner som är tagna ur verkligheten reagerade när boken kom ut. Många porträtteras på ett sätt som säkert späder på gemene mans intryck, men som jag ändå tycker är ganska elaka karikatyrer av deras personer. Men underhållande är det verkligen!

Dessutom är denna boken högaktuell just nu. Dels tar händelseförloppet avstamp på bokmässan i Göteborg, dels är den nominerad till Årets ljudbok - och vinnaren annonseras just på bokmässan i Göteborg nästa helg! Jag bugar och önskar ett stort lycka till!

fredag 16 september 2011

Italienska utflykter - Ferrara

En hösthelg för 2 år sedan åkte vi till Ferrara. En vacker stad inte allt för långt hemifrån. Där njöt vi av god mat, soligt väder och glada barn. Otroligt! Kunde faktiskt inte ha varit bättre.

Ferrara från ovan, taget i motljus från ett torn i slottet. Här syns lite av stadens struktur och pampighet. Ferrara finns på Unescos världsarvslista pga av att det är en så välbevarad renässansstad. Men innanför stadsmurarna kan man även hitta mysiga krokiga gränder från medeltiden.
Detalj av slottet, Castello Estense. Ett måste att besöka.
Sonen tjatade om att få gå tillbaka dit hela tiden.

Utsikten från vårt hotellrum.

Vårt rum vette rakt ut mot katedralen och piazzan som sjöd av liv. Utsikten var värd varenda krona, men i övrigt var hotellet inget speciellt.

Kanske var det sådana här pauser som fick barnen att uppskatta helgens utflykt så mycket!?

Det här området är väldigt präglat av sin egen matkultur och lokala specialiteter serveras på varenda restaurang. I Ferrara åt vi mycket bra!


Vid lunch råkade vi på en jättetrevlig restaurang på en överglasad innergård. Hade det inte funnits så mycket mer att upptäcka i Ferrara hade vi kunnat bli kvar där mycket länge :)

Jag åt en fantastisk skaldjurspasta. När jag frågade kyparen vad det var för skaldjur kunde han bara förklara att den var ful och så gick han och hämtade en i köket. Jag har inte sett något liknande. Otroligt ful men otroligt god!

En och annan glass är inga problem att få ner mellan måltiderna!

Mellan måltiderna provade vi även på Ferraras typiska bröd, Coppia Ferrarese. I sin enkelhet är det mycket smakrikt. Något annat som vi provade var Panpepato som är en mörk kaka fylld med torkad frukt och överdragen med mörk choklad. Smaskigt.


Även på kvällen hade vi tur och hittade en bra restaurang. Sonen hade proppat i sig så mycket bröd att han var mätt, och själv förolämpade jag kyparen genom att fråga om Salama da sugo (beskrivning på italienska) verkligen kan vara gott!(?) Mitt sällskap skämdes för mig men jag vågade prova och fick den serverad med potatismos. Gott var det men det motsvarar ingenting som man som svenska förknippar med "typiskt italienskt".

Samma helg besökte vi även Comacchio, en mycket speciell och vacker by i närheten av Ferrara.


Ferrara ligger i landskapet Emilia-Romagna

Vi besökte Ferrara i oktober 2009
Alla mina italienska utflyktstips finns samlade på sidan Italienska utflykter

På tal om att läsa miljövänligt...

...som Mimmimarie skrev om tidigare i veckan så upptäckte jag att min senast införskaffade bok har texten "Questo libero è stato stampato su carta certificata FSC nel pieno rispetto di una gestione forestale sostenibile" (översatt i korthet: Boken är tryckt på miljövänligt FSC cerifierat papper).

Nu måste jag ju erkänna att det inte var miljöcertifieringen som var anledningen till att jag skaffade boken. Det är ju sällan ett av de viktigaste kriterierna när man skaffar en bok. I mitt fall var det så att jag har varit min bokklubb så trogen att jag fick välja en gratis bok. Eftersom högen av olästa italienska böcker börjar bli väl stor så tänkte jag att en kokbok skulle passa bra. Jag valde utifrån att det skulle vara traditionella italienska rätter som lagas relativt enkelt och då blev det Mamma Mia : Ricette Italiane e storie di cucina. Dessutom tycker jag att den är den är riktigt snygg, vilket när det gäller kokböcker faktiskt är ett inte helt oviktigt kriterium. Miljövänligheten får väl ses som ett plus - även om det inte var något jag tänkte på i affären.


torsdag 15 september 2011

Rensar och målar

Med tanke på förra veckans inlägg, så kan jag meddela att det ena ledde till det andra och idag har jag köpt målarfärg och i väntan på nya garderober som kommer i början på nästa vecka ska här nu målas... Just nu är det kaos, men snart blir det förhoppningsvis riktigt fint.

Allt detta som jag gör nu var ganska nödvändigt. När vi drog bort listerna så var de genomruttna efter 2 översvämningar och de gamla (för små) garderoberna höll på att ramla ihop under tyngden av allt som förvarades ovanpå dem (förutom att även de sugit upp fukt). Översvämningar är förhoppningsvis historia nu eftersom vi försökt åtgärda de platser där vatten kommit in i huset genom sätta upp hinder.

Jag fick en riktig inspirationskick av boken jag läste, Rensa i röran med Feng Shui. Författaren blandar lite flum (jag har svårt att tro att jag ska hitta dolda skatter i husets välståndshörn och även hur tarmsköljning kommer in i sammanhanget har jag lite svårt att följa) med en massa handfasta tips och exempel och lyckas verkligen inspirera till att börja rensa och hon förmedlar väldigt väl den sköna känslan av tillfredsställelse det ger att gå igenom och kasta av sitt överflöd.

En eftermiddag i förra veckan la jag ifrån mig boken och reste mig för att tanken på några solstolar som legat i garaget sedan vi flyttade in för 7 år sedan tog över och jag lastade in dem i bilen tillsammans med några andra prylar för att köra direkt till återvinningsstationen. Samtidigt gick jag igenom innehållet i en garderob där bla en del av barnens babysängkläder blivit liggande. Det blev 4-5 påsar till klädesinsamlingen av den garderoben. Efter det har själva utrensningen hejdats lite av iordningsställadet av nedervåningen, men så snart nya garderoberna är på plats så är jag på g igen. Författaren nämner just tidpunkten efter semestern som en lämplig för att sätta igång med utrensningsprojekt. Och har man som vi levt hela sommaren i resväska så förundras man lite över varför man skulle behöva omge sig med så mycket mer prylar under resten av året.

För alla bokälskare som samlar och sparar sina böcker så kan hon nog dock anses som ganska provocerande när hon konstaterar "Böcker känns ofta som trogna vänner... Men problemet med att ha kvar för många gamla böcker är att de inte ger något utrymme för nya idéer att komma in i ditt liv".

söndag 11 september 2011

Sfinx

Det är ett tag sedan jag skrev om någon bok som jag läst och jag måste erkänna att jag känner mig lite ringrostig på den punkten.

Imorgon börjar skolorna här och livet återgår (äntligen) till någon som mer liknar rutin och vardag. Kanske (=förhoppningsvis) återgår därmed även bloggen till en mer "normal" tillvaro. Mitt eget pluggande är denna termin begränsat till en kurs i muntlig italienska och innebär bla läsning av en av Carofiglios böcker. Carofiglio är en favorit, men just denna, Testimoni inconsapevole, har jag tidigare bara läst på svenska (På sannolika skäl). I övrigt tänker jag mer aktivt söka översättningsuppdrag.

Men nu skulle det handla om Sfinx av Christine Falkenland. Hennes böcker är alltid värda att se fram emot. Vinterträdgården älskade jag för dess (som vanligt när det gäller Falkenland) vackra språk, men så här i efterhand känner jag att jag var lite besviken på handlingen i den. Det vackra språket präglar även Sfinx trots den destruktiva tonen i breven som utgör bokens handling.

Huvudpersonen definierar sig själv först och främst som Felix första hustru och i boken vänder hon sig i en serie brev till hans nuvarande hustru. Hon har blivit besatt av Felix nya familj och ju intensivare hon lever sig in i deras liv, desto snabbare förfaller hennes eget omkring henne.

Som läsare känner jag mig som åskådare av en psykopats tankar. Destruktiva glimtar från ett havererat äktenskap blandas med en hatkärlek till den nuvarande hustrun Claire. Ömsom vill hon efterlikna och byta plats med Claire, ömsom bubblar avundsjukan upp och hon vill hämnas dem för deras på ytan så perfekta liv som hon anser byggt på en bluff. Utanförskapet och oförmågan att leva i nuet får henne att klamra sig fast vid ett förflutet som var allt annat än idylliskt. Men hon vet vad hon hade, om framtiden vet hon inget och det är kanske därför dragningen tillbaka är så stark(?)

När boken är slut känner jag mig ganska frågande, boken väcker fler frågor än den ger svar. Vad som egentligen hände i Felix första äktenskap är otydligt. Att breven aldrig postas är däremot klart. Det läsaren vet om Felix och hans nya familj är helt skildrat genom ex hustruns brev och det finns inget som antyder att de känner till att hon iakttar dem. Pga sitt innehåll så hade brevet gett reaktioner i familjens liv om de nått fram. Samtidigt är det en oerhörd lockelse att ta del av brevskriverskans ondskefulla brev och att se in i det mörka psyke som skapat dem. Det är inte utan att man fruktar för vad hon är kapabel att genomföra... Slutet är öppet på ett sätt som gör att jag vill veta mer - men jag tror inte jag kan förvänta mig en uppföljare till detta psykologiska drama.

tisdag 6 september 2011

Höstprojekt

Vi är hemma efter en ganska tuff resa i söndags. Det började med köer redan in mot Hamburg vilket fick oss att hela tiden känna att vi "låg efter" det tänkta schemat. Varannan timme tog vi kisspaus och bytte förare. På em tog vi en halvtimmas matpaus och vid elva på kvällen var vi äntligen hemma. Mycket trötta. Men nu är vi på g igen.

På hösten är det som vanligt mycket som händer hos oss. Nästa vecka börjar skolan, sedan alla andra aktiviteter. Därefter följer ganska snart barnens födelsedagar och ett par veckor efter det en rad trevliga besök som vi hoppats på sååå länge och som nu äntligen kommer bli av.

Med stor optimism har jag börjat ta mig an uppackning och organisering här hemma. Tänker redan lite på hur vi ska inhysa alla besökare. Kan man göra det bättre än genom att läsa? Som många gånger förr är det Klok som en bok som inspirerat mig och när lokala bokhandeln i somras hade 30% på alla böcker passade jag på att köpa Karen Kingstons numera klassiska Rensa i röran med feng shui där jag hoppas hitta den inspiration jag behöver. Samt i nya Ikea katalogen förstås :)

söndag 4 september 2011

Osköna söndag

I våras gjorde jag en del inlägg om det sköna söndagslivet i Italien då vi ofta äter vår söndagslunch på restaurang och tar det allmänt lugnt. Idag är väl snarare årets oskönaste söndag. Detta inlägg är tidsinställt för vi sitter i bilen och skall avverka drygt 120 mil genom Tyskland, snudda vid Österike, ta oss över alperna i Schweiz och någon gång fram emot natten förhoppningsvis köra den lilla biten i Italien innan vi är hemma. Om allt går vägen vill säga. Köer och griniga ungar kan mycket väl göra att planerna får ändras under dagen. Men det alternativet orkar jag inte riktigt tänka på just nu.