Gemensamma intressen

Vid varje besök i Sverige besöker vi stadens bibliotek som nu dessutom är helt nyrenoverat. Bilden från barnavdelningen har jag lånat från kommunens hemsida. Jag tänker att om vi bodde här (eller var som helst i Sverige) så skulle vi aldrig behöva köpa en enda bok! Vilken fantastisk tillgång biblioteken är. När jag jobbade som bibliotekarie drog jag mig till forskningsbiblioteken - men nu känner jag en oerhörd dragning tillbaka till folkbiblioteket och dess idéer.

7-åringen lånade igår 3 böcker, en Lassemajas detektivbyrå, en Nelly Rapp (två stora favoriter, båda av Martin Widmark) och en bok om en Piratprinsessa. Trots att vi sedan var ute och åkte pulka och hemma hos kompisar och lekte så hittade hon tid att läsa ut alla tre böckerna och jag börjar verkligen inse att vi måste hitta rimliga lösningar att tillgodose detta enorma läsintresse. Jag har alltid köpt mycket böcker till barnen - men hur mycket som helst kan man faktiskt inte köpa. Enklaste lösningen är ju att låna mer böcker - och det innebär italienska böcker. Att frångå den outtalade principen att hemma är det svenska och engelska som gäller i tal och skrift. Så får det bli. För att se hur hon älskar att läsa och vad det faktiskt lär henne är en fantastisk gåva!

Själv lånade jag en bok - det anser jag rimligt för mig att hinna med under dessa dagar. (Jag har ju redan hunnit läsa ut Ann Heberleins bok i förra inlägget, sedan vi kom hit i onsdags. Den hade jag beställt i pocket så den bara låg och väntade på att bli läst)