Precious / Push

I början på förra året (lite osäker på tidpunkten...), strax efter att debatten om filmen Precious gått höga så hittade jag boken som ligger bakom filmen på någon flygplats jag inte längre kommer ihåg vilken det var. Boken Precious är skriven av Sapphire som skriver om sin egen uppväxt.

Sen blev boken liggande, tills jag tog den med på vår nyårsresa till Schweiz och Frankrike. Det första som slår mig när jag ska börja läsa boken är undertiteln: Based on the Novel Push. Genast undrar jag om jag har köpt fel bok? Borde jag inte köpt Push istället? Jaja. I en hotellsäng i Schweiz efter en misslyckad skiddag så har det väl mindre betydelse, tänkte jag och började läsa.

Men nu, efter lite funderande och googlande har jag nu kommit fram till att det är filmtitlen (Precious - Based on the Novel Push) som de tagit rakt av när boken återutgivits. För mig skapade det iaf en hel del förvirring, då jag först trodde att jag fått tag i en avkortad eller bearbetad version av den bok jag egentligen ville läsa...



Boken handlar om Precious som milt sagt inte har behandlats väl av livet, sin familj och skolan. Dessutom har hon fött två barn, vars pappa är hennes egen pappa... Historien är fruktansvärd och grym. Den är skriven på talspråk och det är ganska underhållande att läsa "högt" inne i huvudet. Men innehållet får mig att rysa och må illa. När hon är 16 och gravid med sitt andra barn kastas hon ut från sin skola där hon år efter år har suttit av lektionerna utan att lära sig läsa eller skriva. Hon har ändå tur och kommer till en annan, mindre skola speciellt för utsatta tjejer och det är under tiden där som boken sedan utspelar sig. Det är en väldigt stark berättelse, personligt berättad, engagerande.

Det är skrämmande att läsa om barn som växer upp utan något som helst vuxenstöd - att skola och sjukvård väljer att blunda när det stödet uppenbarligen saknas inom familjen. Vart skall barnen då vända sig? Visst, det är lätt att slå ifrån sig och säga att boken utspelar sig i USA och att det ser annorlunda ut i vår del av världen, men är det så självklart? Har man sett (eller för delen läst) t ex Svinalängorna så kanske problematiken plötsligt inte känns lika avlägsen längre...