Båda deras skrivsätt är väldigt tilldragande och vackert även om ämnena inte alltid är enkla utan snarare ofta tar upp komplikationer i de mänskliga relationerna.
Denna gången är böckerna än mer lika. I Naumanns Springa med åror så avsöljades ju redan i inledningsmeningen varthän berättelsen skulle komma att leda fram till. Även i Det dyrbara så avsöjas väldigt tidigt vad som kommer att hända och i båda fallen handlar det till synes om ungdomar som råkat illa ut. I Det dyrbara kretsar dock inte boken bara om bakgrunden till det inträffade utan även om hur man förhåller sig till det som hänt efter det ofattbara har inträffat.
Huvudpersonen i Linn Ullmans bok är en fd hyllad författare som lider av svårartad skrivkramp och som jag har ganska svårt att fördra. kanske är det därför Det dyrbara inte lämnar riktigt samma djupa avtryck som Springa med åror gjorde.
Cilla Naumann har jag inte läst men Linn Ullman tycker jag mycket om. Hörde henne berätta om den här på mässan och blev jättesugen men den var utlånad på biblan och jag hade inte riktigt råd att köpa den. Har lite andra böcker av henne stående olästa hemma dock som jag fumderar på att försöka ta tag i istället.
SvaraRaderaAlla Linn Ullmans böcker har gjort intryck på mig (kanske denna minst?) så jag tycker gott du kan välja vad som av henne som första bok utan att riskera bli besviken!
RaderaJA, som sagt Ullman har jag läst en del och är glad att jag har mer stående i hyllan redan. Naumann däremot, får nog vänta tills mitt köpstop släppt alternativt om jag trillar över henne på biblan.:)
SvaraRadera