Fler dumma vuxna

En av de saker som är så bra med Jacquline Wilson är att det alltid är barnet som står i fokus och att problemen hela tiden ses från barnets synvinkel. För problem finns det ofta och många i hennes böcker. Utanförskap är ett tema som återkommer, frånvarande föräldrar ett annat och ofta i kombination med vad som närmast kan beskrivas som social misär.

Social misär är ett ganska milt uttryck för att beskriva den miljö som Lily och hennes tre småsyskon i boken Lily Alone lever i med sin unga mamma som saknar medel för att ta hand om dem. När hon sedan sticker iväg på semester med sin nya pojkvän och barnen lämnas ensamma i en vecka står Lily med ansvar för familjen. Ett ansvar som inte bara innebär att se efter sina småsyskon och se till att de har mat att äta utan även att hålla sig undan från vuxenvärlden. För Lily vet att att hennes mamma har gjort fel som lämnat dem själva, men hon  lskar sin mamma och gör allt för att skydda henne från omgivnings fördömande och från socialen och polisens snokande. Blir de påkomna råkar mamma illa ut och därför måste de gömma sig tills mamma är tillbaka.

Kanske har barnen (läsarna allstå) förmågan att se det lite som ett äventyr, även om det är ett ganska läskigt äventyr, men som vuxen verkligen lider och våndas jag med barnen i boken till den nivå att det nästan blir plågsamt att lyssna vidare. Författaren vet precis hur barn resonerar och det är en anledning till att hon är så bra och hon tar barnens parti gentemot en vuxenvärld som har förlorat den förmågan.

Det där med slutet är väldigt intressant. Som läsaren har man sympati med barnen i boken och de vill inget hellre än att återförenas med sin mamma och fortsätta leva som vanligt. Förnuftet säger dock att dessa barn kanske har det bättre någon annanstans, där de har varsin säng att krypa ner i och inte delar på en madrass allihopa, där det serveras varm mat och ibland en frukt till mellanmål. Ett lyckligt slut blir därför i det närmaste omöjligt att uppnå, vilket iofs ger boken en än mer realistisk touch och läsaren lämnas i detta fallet med ett öppet slut. Mamman kommer tillbaka, men hur det skall gå för familjen lämnas öppet efter att barnen blivit väl, om än tillfälligt, omhändertagna.

Vi gillar verkligen Jaquline Wilson och har både lyssnat på och läst ganska många av hennes böcker. En sak man bör se upp med är dock att hon skriver böcker för olika åldrar och det finns en hel del man kanske inte vill låta barnen läsa för tidigt, såvida man inte är intresserad av att spendera minst lika mycket tid på att förklara boken som att läsa den.

Lily Alone är lite av en sådan bok. Vi satt hela familjen i bilen när vi började lyssna på den och insåg snabbt att 7 år kanske är i yngsta laget för denna boken, men sonen var oerhört fascinerad och ville inget hellre att att fortsätta lyssna. Så det gjorde vi. I detta fallet gjorde att han inte riktigt kan ta till sig allt i boken för handlingen var för honom helt enkelt för otrolig. Så visst har det blivit en hel del förklarande och vi har haft många samtal om vad en bra / dålig förälder är samt vad som är bäst för Lily och hennes syskon och varför hennes mamma inte gjorde rätt som lämnade dem själva.

Boken är utkommen 2011 och finns inte på svenska (än iaf)