Tony Weber är en alldeles vanlig man. Så vanlig att de flesta nog inte skulle dra sig för att kalla honom tråkig. Han har aldrig haft några höga ambitioner med sitt liv och nu som pensionär är han trots allt ganska nöjd med sin lugna, aningen tillbakadragna tillvaro.
En dag får han ett brev vilket får honom att tänka tillbaka på sin ungdom, sina vänner och kärlek från den tiden och innehållet i brevet tvingar honom att revidera sin inblandning i händelser som ligger mer än fyrtio år tillbaka i tiden. För att få klarhet söker han upp sitt sin flickvän från universitetet. Hennes kryptiska svar på hans frågor och envetna upprepande av frasen "You don't get it. You never did" har inte alls någon avskräckande effekt på honom utan får honom bara att bli än mer beslutsam om att ta reda på vad som faktiskt hände.
Det är en riktigt bra bok och den påminner mig mycket om Ian McEwans sätt att skriva när han är som bäst. Jag har inte läst Julian Barnes tidigare, men jag frågade min sambo som läst mycket av honom och han tyckte inte The Sense of an Ending var en typisk Barnes bok (men dock en av de bästa). Kanske jag vinklade mina frågor för jag var lite ute efter den där oväntade svängningen i historien är typisk för många av McEwans böcker och som är en av de saker som får mig att likna denna boken vid hans stil.
Jag tyckte också väldigt mycket om den här boken- mycket tänkvärd och vemodig.
SvaraRaderaJag köpte på bokmässan och läste också för ett tag sedan. Och jag gillade den bättre och bättre, men jag tyckte tvärtom att den var ganska svår att komma in i. Dock ska sägas att jag läste den på tåg - oftast från jobb - då jag är som absolut dödströttast, så det kan ju förklara ett och annat. Men slutet med sin lilla twist fick mig verkligen att vakna till!
SvaraRaderaIan McEwan var en bra jämförelse för övrigt, den kom jag inte på själv, men håller med dig om att de påminner om varandra.
Här är min recension om du vill läsa: http://www.thebookpond.se/show.php?id=1012
Ingrid: JA, den var fin och jag funderar på att läsa mer av honom. Vi har flera titlar i bokhyllan!
SvaraRaderaA-lo: Jag läste boken koncentrerat på 2-3 dagar och det kan nog göras lite skillnad! Jag ska genast läsa din rec - tack för länken :)
Jag har velat läsa den här sedan jag såg den i början av hösten. Melankoliskt, brittiskt aka-porr tänkte jag mig och det verkar ju stämma. svag för böcker i skolmiljö av ngn anlending. Av någon anledning har den hela tiden hoppat ner ett steg på priolistan dock och nu blir det ev till att vänta på den svenska utgåvan.. är ju inte så långt kvar liksom, går fortare än man tror oftast.
SvaraRaderaJag tyckte mycket om den också, melankolisk var ordet som du fann så väl.
SvaraRaderahttp://joanna-ochdagarnagar.blogspot.com/2011/11/sense-of-ending-prisbelont.html