fredag 7 maj 2010

Den perfekte vännen

När jag läste Jonas Karlssons första novellsamling Det andra målet så tyckte jag att var novellerna var genialt sammanbundna, men jag tyckte språket bitvis var lite simpelt och det kändes som jag tjuvläste någons gymnasieuppsats.

I Den perfekte vännen känner man direkt igen de vardagliga situationerna som utvecklas och blir så pinsamma att jag som läsare tycker det blir jobbigt att läsa vidare. Ni vet, som när man ser någon göra bort sig på TV och man instinktivt vänder bort huvudet. Det gör författaren väldigt väldigt bra.

Det går inte längre samma röda tråd genom novellerna som i den förra samlingen. Det medför att novellerna denna gången kan ses och läsas oberoende av varandra och att varje novell blir en egen stark berättelse. Samtidigt kan jag sakna lite det oväntade igenkännandet från hans förra samling, för det var det som fäste mig vid den boken.

Det är de långa novellerna som är de starkaste, tycker jag. Bokens längsta är över hundra sidor. Språket har jag inte längre några invändningar emot. Får jag gissa att med denna utveckling så återkommer Jonas Karlsson nästa gång med en riktigt bra roman? En sån ser jag i alla fall fram emot!

6 kommentarer:

  1. Jag tror inte att det blir någon roman, men hoppas på flera noveller av honom. Jag har hört honom berätta hur han skriver (på VI-tidningens litteraturkryssning) och det började med att han försökte skriva en pjäs men det dök upp andra personer i huvudet som han lade i ett eget dokument.

    SvaraRadera
  2. Håller med om att språket, speciellt i 14 februari, har lite skoluppsats över sig. Kul som du säger att läsa om någon som skriver om en bok man har färskt i minnet.

    SvaraRadera
  3. Ylva: Om det inte kommer någon roman fortsätter jag gärna att läsa fler noveller :)

    SvaraRadera
  4. Intressant... om jag någon gång läser en bok igen eller gör en boklista på böcker jag vill läsa... så tar jag till mig det här tipset! :-)

    SvaraRadera
  5. RedFox: Jag ser fram emot att du hittar tillbaka till läslusten och kommer igång med bokbloggandet igen :)
    Jonas Karlsson kanske kan vara vägen tillbaka?!

    SvaraRadera
  6. Oh, nu blir jag nyfiken! Aven om jag brukar ha svart for sadana bocker, for jag skamms for huvudpersonens skull....

    SvaraRadera

Jag blir jätteglad om du lämnar en kommentar. Tack :)