För en månad sedan började jag med stor entusiasm läsa In the Age of Innocence av Edith Whartons. I efterhand förstår jag att det inte var så lyckat att försöka läsa den i simhallen medan barnen gick på simskola. Givetvis kom jag aldrig in i handlingen och jag fick ingen rätsida på alla de människor som kommer och går och deras inbördes relationer och la ganska snart ifrån mig boken.
Efter att sedan ha sett inte bara det inspirerande inlägget om Christina Nilsson utan även läst Hermias otroligt läsinspirerande utrop om boken så bestämde jag mig för att ge den en ny chans. Så jag började från början. Nu läser jag läser den sakta och bara när jag har huvudet på skaft - och visst är det en alldeles förtjusande bok!
Jag är okså väldigt, sugen, men man har så många olika böcker på listan som man borde läsa. Roligt, hela den där klassikerserien i pocket dock. Fram för nyutgivning av äldre litteratur i billigt format!
SvaraRaderaHurra! Du är där också!!
SvaraRadera