När jag lyssnar på ljudböcker i bilen så blir det inte alltid böcker jag skulle ha valt att läsa i första hand. Ofta blir det något jag kan låna eller köpa billigt på nätet i mp3-format och när jag inte har några höga förväntningar innebär det att jag ibland blir riktigt positivt överraskad.
Sankta Psyko är en sådan bok som jag inte skulle ha läst eftersom jag inte är speciellt förtjust i Johan Theorins böcker som utspelar sig på Öland, men nu fick jag låna den och lyssnade och fascinerades av en riktigt obehaglig psykologisk berättelse. En berättelse som dessutom passade mig bättre att lyssna på eftersom det vid lyssning är omöjligt att värja sig och skumma framåt i texten och vända blad när berättelsen blir för obehaglig, och därmed riskera att missa något.
Historien utspelar sig kring ett slutet psykiatriskt sjukhus. Huvudpersonen Jan Hauger är inte patient på sjukhuset men har av nyfikenhet sökt arbete på det dagis som ligger i dess anslutning. Han begår en rad minst sagt dumdristiga handlingar för att komma närmre sjukhusets kärna och det kryper i ryggraden när jag lyssnar, men jag gillar boken för det oväntade och för att jag tycker det är skickligt gjort att kunna skapa en närmast fysisk obehagsstämning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir jätteglad om du lämnar en kommentar. Tack :)