Liten bok med stort innehåll

 Jag ringer mina bröder är en viktig bok och Jonas Hassen Khemiri är en mycket bra berättare som lyckas förmedla känslan av utanförskap även för den vars liv och vardag radikalt skiljer sig från Amors.

Efter ett terrordåd i Stockholm känner Amor sig jagad och mer och mer paranoid irrar han runt på gatorna i staden. Boken bygger mycket på dialoger. Verkliga dialoger och dialoger i Amors huvud, alla med den påtagliga känslan av skuld och ånger. Att inte kunna göra tillräckligt som äldsta brodern i familjen, att inte palla med att hjälpa släkten, att inte orka svara och lyssna när kompisen ringen gång på gång på gång. Samtidigt känner han sig utpekad, är det så att någon är honom på spåren? Amor är uppvuxen i Sverige och går på universitetet, Sverige är även hans land, men ändå stängs han ute, ändå får samhället honom att känna sig personligt skyldig när terrordådet är ett faktum.

Jag gillar böcker om hur det det är att vara invandrare i Sverige för det öppnar upp för en bild av landet som jag själv inte har från mitt perspektiv. Ofta är det ingen ljus bild och i Jag ringer mina bröder är bilden av Sverige väldigt mörk. Man möts av ett samhälle som har vänt en stor del av sin befolkning ryggen, där utseendet avgör vem som blir utpekad oavsett skuld.