Vi kom trots goda förutsättningar inte iväg till biblioteket i fredags em. Eller - vi kom iväg, men vi kom inte in eftersom de höll på att stänga. Trots att jag både frågat familjen och kollat internet för att se om det var sommartider som gäller nu så hittade jag inga belägg för det - förrän det var försent och dörren låstes framför näsorna på oss.
Besvikna fick vi åka hem igen. Jag som under resan hit läst ut "Sonat för Miriam" - en mycket bra bok av Linda Olsson, var desperat efter nya böcker och barnen som hela dagen sett fram emot biblioteksbesöket var nära explosionsgränsen.
Istället fick jag börja leta i bokhyllorna hemma hos mamma och pappa. De böcker som jag vill läsa är lästa för länge sedan, men där stod en tunn bok som fångade min blick: "Jag vill ha en egen måne" om Ted Gärdestad. Kanske inte en bok jag trodde att jag ville läsa. Men i sommar har vi lyssnat på och sjungit med i "Sol, vind, och vatten" hundratals gånger och varje gång som strofen ..."jag tror att livet får ett lyckligt slut" stockar det sig i halsen och ögonen bränner. Var tog hans tro på livet vägen, vad gick fel - hur kom hans liv att sluta så tragiskt!?
Jag läser kanske inte varje ord i boken skriven av Teds bror Kenneth, men jag gör nedslag i texten och lär känna en människa som tidigare bara varit synonym med sina hitlåtar för mig. En bok som kanske varit ointressant om jag hittat den för ett år sedan, men som just nu är både spännande och gripande.
Ett oväntat möte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag blir jätteglad om du lämnar en kommentar. Tack :)