Ämnesord
afrikansk litteratur
arbetarlitteratur
arkitektur
att blogga
barnböcker
bibliotek
bilderböcker
biografier
boken i framtiden
bokhandel
dansk litteratur
deckare
e-böcker
engelskspråkig litteratur
facklitteratur
familjefrågor
fantasy
film
filmatiseringar
finsk litteratur
fransk litteratur
grafiska romaner
guideböcker
handböcker
helgdagar
historia
historiska romaner
hobby
högläsning
invandrarlitteratur
irländsk litteratur
italiensk litteratur
italienska utflykter
japansk litteratur
kapitelböcker
klassiker
kokböcker
konst
kulturhistoria
litteraturpriser
livet i Italien
ljudböcker
läsning
läsplatta
läsutmaningar
moderna klassiker
norsk litteratur
noveller
om översättningar
poesi
politik
post-kolonialism
postmodernism
samhälle och ekonomi
samhällsskildring
semester
spansk litteratur
språk
svensk litteratur
tecknade serier
thriller
tidskrifter
traditioner
true crime
tv-serier
tysk litteratur
ungdomsböcker
uppväxtskildringar
utmaningar
måndag 2 juli 2012
Inga stjärnor på himlen...
Gårdagen fotbollsfest uteblev helt. Hundratals människor hade samlats för att se matchen ute på stan. Hur många som var kvar till slut vet jag inte - vi gav nämligen upp vid 2-0... De italienska fotbollstjärnorna lyckades verkligen inte visa vad de kan.
Istället gick vi hem och jag läste Arkan Asaads bok Stjärnlösa nätter från pärm till pärm under en het och sömnlös natt. Vilken bok! Den fångade mig totalt. Bitvis tyckte jag fruktansvärt illa om huvudpersonen Amàr och vad han utsatte flickan Amina för. Samtidigt som jag ser och förstår att han är ett offer för de traditioner som styrt en kultur under långa tider och som krampaktigt skall hållas fast vid trots att saker faktiskt förändras när man en gång brutit upp från sitt land och fostrat barn i en annan kultur. Alla är offer i denna berättelsen, Amàrs pappa som tvingats fly från Kurdistan, Amàr som växt upp i Sverige men förväntas omfamna den kurdiska kulturen och traditionen. Släkten i Kurdistan som har höga förväntningar på brodern som flydde till Sverige och hans barn, men värst är det för Amina som får sina förhoppningar slagna i spillror på grymmast tänkbara vis. Det finns ingen väg ur dilemmat, bara lidande för alla inblandade och allt på grund av mötet mellan två väldigt olika kulturer.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tyckte också väldigt mycket om Stjärnlösa nätter när jag lyssnade på den för några veckor sedan men till skillnad från dig så tyckte jag mera synd om Amar än illa om honom. Det var den stora släkten jag reserverade mina dåliga tankar för.
SvaraRaderaFast jag tyckte också fruktansvärt synd om honom egentligen och den börda som lagts på honom var övermänsklig. Fast han var ändå den enda som kunde stoppat utvecklingen... Känns inte alls rättvist att lägga det oket på hans axlar med det gjorde mig ändå så frustrerad att han inte klarade av att stå emot släkten.
SvaraRadera