Bokrean omfattar inte bara fysiska, bläddringsbara böcker, utan även ljudböcker. Jag köpte två deckare på
ljudboken.se som jag hunnit lyssna klart på nu. Det gick fort att lyssna på dem eftersom jag suttit stilla och sytt ganska mycket senaste tiden. Grejen är att man (iaf inte jag) inte kan lyssna om man sysslar med något som kräver tankearbete, men ett
lapptäcke innebär ganska mycket rutinsömnad så det är perfekt att kombinera med boklyssning.
När jag lyssnar på en bok så här som "bredvid aktivitet" så har jag inga stora krav på den. Det är ett plus om den är spännande så man har lust att fortsätta lyssna såklart. Jag har läst några av
Unni Lindells böcker om kommissarie Cato Isaksen tidigare, men aldrig blivit något riktigt fan så jag känt att jag måste följa serien. Men
Honungsfällan som handlar om en pojke som försvunnit tyckte jag var riktigt bra och spännande och den visar hur en tragisk händelse kan få ödesdigra konsekvenser och leda till nya brott.
Om det finns något "problem" med att lyssna på
Någon sorts frid av systrarna
Camilla Grebe och
Åsa Träff så är det förvirringen som uppstår när berättarjaget skiftar från offret till brottslingen. I den tryckta texten är de styckena kursiverade, men i ljudboken görs ingen markering vilket blir lite komiskt ibland. Historien är bra och spänningen byggs upp genom boken. I början kändes det inte alls som det skulle vara en deckare. Fokus ligger på hur karaktärernas fungerar psykologiskt och det analyseras och teoretiseras en hel det över karaktärernas handlingar. Även om det är en del av meningen med boken så blir det bitvis lite mycket kan jag tycka och leder till en hel del upprepningar.
När jag lyssnar på en bok så här som "bredvid aktivitet" så har jag inga stora krav på den. Det är ett plus om den är spännande så man har lust att fortsätta lyssna såklart. Jag har läst några av Unni Lindells böcker om kommissarie Cato Isaksen tidigare, men aldrig blivit något riktigt fan så jag känt att jag måste följa serien. Men Honungsfällan som handlar om en pojke som försvunnit tyckte jag var riktigt bra och spännande och den visar hur en tragisk händelse kan få ödesdigra konsekvenser och leda till nya brott.
Om det finns något "problem" med att lyssna på Någon sorts frid av systrarna Camilla Grebe och Åsa Träff så är det förvirringen som uppstår när berättarjaget skiftar från offret till brottslingen. I den tryckta texten är de styckena kursiverade, men i ljudboken görs ingen markering vilket blir lite komiskt ibland. Historien är bra och spänningen byggs upp genom boken. I början kändes det inte alls som det skulle vara en deckare. Fokus ligger på hur karaktärernas fungerar psykologiskt och det analyseras och teoretiseras en hel det över karaktärernas handlingar. Även om det är en del av meningen med boken så blir det bitvis lite mycket kan jag tycka och leder till en hel del upprepningar.
Jag har läst alla Unnis böcker fram till Honungsfällan och böckerna har liksom växt med tiden/ blivit bättre bok för bok. Jag gillade också honungsfällan bäst.. (som var boken jag var tvungen att avsluta samma natt/morgon som värkarna satte igång och det var därför jag var så trött ;-)
SvaraRaderaNär det gäller Grebe och Träff så är en av dem psykolog på riktigt. Har läst en intervju med dem och tänkte att jag skulle läsa deras deckare men det har inte blivit av ännu. Honungsfällan har jag inte heller läst, men några andra av Unni Lindell.
SvaraRadera"Någon sorts frid" ska jag börja lyssna på alldeles snart. Ska bli klar under mars månad ju... kanske blir det en flygplansbok (eller i alla fall delar av den).
SvaraRadera